Washington D.C. april 2025

En flod av exekutivordrar som påverkar forskning, innovation och utbildning

Sedan Donald Trump tillträdde som president för andra gången har det varit snabba kast i amerikansk politik, och forskningspolitiken är inget undantag. Det är i dagsläget omöjligt att överblicka de långsiktiga effekterna för forskningen i USA och samarbetet med Sverige. Presidentens exekutivordrar från har dock redan påverkat amerikanska forsknings­finansierade myndigheter på flera sätt, bland annat genom paus för extern kommunikation och utbetalningar från myndigheterna samt genom uppsägningar. Program för mångfald, jämlikhet och inkludering (DEI) samt klimatforskning har avslutats. Hur kongressen ser på nivån på den federala forskningsfinansieringen framöver är också osäkert, vilket skapar oro bland forskningsfinansiärer och i forskarsamhället.

Myndigheten National Institutes of Health, som både utför egen forskning och utlyser externa medel till andra utförare, har drabbats av både personalneddragningar och frysta medel. De som fått lämna först är unga forskare med provanställning. Chefer på NIH talar om en förlorad forskargeneration. En annan federal forskningsfinansiär, National Science Foundation, har fått en tioprocentig nedskärning av personalstyrkan, vilket påverkar myndighetens möjlighet att genomföra planerade utlysningar.

Signalerna från Vita huset är svåra att tolka. President Trump har sagts vilja satsa på rymdteknik och har utfärdat en exekutivorder om att bygga ett rymdbaserat missilförsvarssystem, men samtidigt ryktas att NASA:s forskningsbudget ska halveras. Lärdomen från handelspolitiken är dock att beslut kan fattas och sedan dras tillbaka igen kort därefter.

I en exekutivorder begränsar Trump universitetens stödberättigade overheadkostnader för forskningsprojekt till 15 procent. Trump har också uttryckt att han inte har förtroende för universiteten och har fryst federal finansiering till vissa universitet som inte följer hans linje i exempelvis Gazafrågan. Flera av Trumps beslut har dock överklagats och vad som blir slutresultatet av rättsprocesserna är ovisst.

Hur påverkas det svensk-amerikanska forskningssamarbetet och vad kan vi göra?

Det svensk-amerikanska forskningssamarbetet försvåras just nu av uppsägningar och pausade eller indragna amerikanska forskningsmedel för vissa ändamål och till vissa utförare. Även vissa forskningsprojekt vid svenska universitet som har stöd från amerikanska myndigheter har pausats.

Trots den osäkerhet som Trumpadministrationens politik skapar är det viktigt för Sverige att fortsätta värna samarbetet. USA är Sveriges viktigaste forskningspartner i termer av sampublikationer och har fantastiska universitet och forskningsinfrastrukturer samt mycket god tillgång till kapital för kommersialisering av resultat.

Vi kan förvänta oss en fortsatt oförutsägbarhet, men vi kan välja hur vi hanterar den, och här vill jag lyfta fram följande:

• Vi har en god grund att stå på när det gäller forsknings- och innovationssamarbetet, i form av bilaterala avtal inom områden som grundläggande energiforskning, cancer, kärnkraft, rymd, kvantteknik och 6G.
• USA är inte enbart den federala administrationen utan även 50 olika delstater med mycket egen politik och finansiering för forskning, innovation och entreprenörskap. De flesta delstater fortsätter med oförminskad kraft att främja forskning och innovation i regionala och lokala ekosystem kring universiteten, vilka är viktiga motorer för innovationsbaserad ekonomisk utveckling.
• Det är individer som samarbetar – i forskningsprojekt, i studentutbytesprogram och i bilaterala myndighetssamarbeten. De människor som trivs ihop och upplever att båda parter vinner på samarbetet, kommer att försöka hitta sätt att fortsätta.

Något svenska forskningsfinansiärer och universitet kan göra för att hantera osäkerheten är att arbeta på flera nivåer i systemet, exempelvis genom att stärka befintliga samarbeten med universitet och koppla på samarbeten med fler nyckelpersoner i regionala ekosystem. Konkret kan det handla om att samarbeta professor-professor, doktorand-doktorand, kring ex-jobb, uppsatser, praktik och studentutbyten samt med FoU-intensiva företag regionalt i Sverige och USA.

Tillfälle att attrahera amerikanska forskare till Sverige?

De redan genomförda uppsägningarna av forskare i USA, och förmodade ytterligare uppsägningar på grund av minskade anslag för forskning inom vissa områden, kan bidra till att det blir enklare för universitet och företag i Europa att rekrytera amerikansk kompetens. Vetenskapsrådets aktuella utlysning om stöd för forskare från tredje land är ett viktigt initiativ för att underlätta detta.

Universitetsdagar på ambassaden

Den 10-11 mars genomfördes universitetsdagar på ambassaden i Washington, i vilka representanter för åtta svenska universitet, USA-baserade alumner från dessa universitet och representanter för ett tiotal amerikanska universitet deltog, tillsammans med representanter för Vetenskapsrådet och organisationer som Nobelstiftelsen, National Academies of Science, Association of American Universities (AAU) och American Association for the Advancement of Science (AAAS), samt flera amerikanska departement och forskningsfinansiärer. Att nyckelpersoner från det amerikanska utrikesdepartementet, energidepartementet, försvarsdepartementet och U.S. National Science Foundation (NSF) deltog i eventet givet läget som rådde i mars, med omfattande restriktioner av extern kommunikation från departement och myndigheter, kan ses som ett tecken på att Sverige anses vara en viktig samarbetspartner inom FoU och högre utbildning. Att samarbetet med Sverige värderas högt bekräftas även i samtal med de amerikanska myndighetsrepresentanterna.

Ny chef för Vita husets kontor för forsknings- och innovationspolicy

Den 25 mars godkände den amerikanska senaten president Trumps nominering av Michael Kratsios att leda Vita husets kontor för forsknings- och teknikpolicy (OSTP). Utöver rollen som direktör för OSTP är Kratsios president Trumps närmaste rådgivare i frågor rörande forskning och teknik. Han tjänstgjorde i Vita huset även under president Trumps första mandatperiod, då som Chief Technology Officer (CTO).

Kratsios har fått instruktioner från president Trump (Briefings statements, a letter to Michael Kratsios, Director of the White House Office of Science and Technology Policy, Whitehouse.gov) om vad han ska åstadkomma som chef för OSTP: Han ska säkerställa USA:s position som världsledande inom kritiska och framväxande tekniker som AI, kvantinformationsvetenskap och kärnteknik; stärka amerikansk forskning och innovation, bland annat genom att minska den administrativa bördan för forskare; och se till att amerikansk forskning och teknikutveckling skapar ekonomisk tillväxt och nytta för alla amerikaner.

Internationellt forskningssamarbete nämns inte i Trumps instruktioner till Kratsios. Däremot har Kratsios själv många gånger lyft fram vikten av samarbete för att stärka USA och att det amerikanska teknikledarskapet inte ska uppnås på bekostnad av andra länder utan tillsammans med allierade och partners.

Rymdkonferens i Colorado

Den 7-10 april deltog innovations- och forskningsråd Maria Brogren i Space Foundations årliga konferens och mässa, Space Symposium. Eventet har fokus på kommersiella och militära tillämpningar av rymdteknik.

Flera sessioner kretsade kring Trumpadministrationens satsning på Golden Dome, ett heltäckande rymdbaserat missilförsvar för USA. Trots osäkerheten kring federala forskningsanslag var NASA och flera amerikanska universitet och forskningslaboratorier representerade i utställningen. Från Sverige deltog bland annat SSC, Unibap, Frontgrade, Ecaps, Ovzon, Saab och Beyond Gravity, liksom flera representanter för Försvarsmakten.

Kort om Maria Brogren

Maria Brogren är sedan 2021 innovations- och forskningsråd i Washington, D.C. Maria har varit verksam som solenergiforskare vid Uppsala universitet och arbetat med forskningsfinansierings- och innovationsfrågor på myndigheter i Sverige och inom EU, samt i näringslivet.

Prenumerera på Nyhetsbrev från Innovations- och forskningsråden i Washington DC