Högskoleprovet breddar rekryteringen till högskolan

Högskoleprovet infördes 1977 med syftet att det skulle bidra till att bredda rekryteringen till högskolan - att olika grupper som är underrepresenterade söker sig till högskolan i större utsträckning än tidigare.

UHR har i en ny rapport undersökt huruvida högskoleprovet bidrar till en breddad rekrytering till högskolestudier.

Rapporten visar att kvinnor totalt sett är överrepresenterade i högskolan. Av samtliga nära 402 200 behöriga sökande till hösten 2024 var 64 procent kvinnor och 36 procent män. Rapporten visar också att fler män och personer som är något äldre antas tack vare högskoleprovet. Det minskar deras underrepresentation och breddar rekryteringen till högskolan.

- Högskoleprovet utgör ett viktigt redskap för universitet och högskolor för att bredda rekryteringen avseende kön och ålder och kan användas ännu mer. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till vilka andra aspekter av breddningen som skulle påverkas av en sådan åtgärd, säger Anders Ljungberg, analyschef på Universitets- och hogskolerådet.

Av rapporten framgår också att universitet och högskolor har tillgång till ett redskap för att ytterligare bredda rekryteringen till högskolan avseende kön och ålder om detta skulle önskas. Idag fördelas nämligen ungefär en tredjedel av platserna till sökande med högskoleprovsresultat. Denna andel bestämmer universitet och högskolor själva och den kan utökas till maximalt två tredjedelar.

Om rapporten

Studien genomfördes som en simulerad antagningsomgång där sökandes högskoleprovsresultat tas bort. Därefter jämfördes antagningsresultaten mellan den simulerade antagningen utan urvalsgruppen högskoleprov och den faktiska antagningen med urvalsgruppen högskoleprov. Metoden är alltså att jämföra de personer som hade erbjudits en plats vid simuleringen utan högskoleprov med de personer som faktiskt blev antagna när urvalsgruppen högskoleprov ingår, en så kallad kontrafaktisk studie. Motsvarande studie genomfördes 2022, med data från 2021.