En ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR) belyser hur internationella masterstudenter i Sverige upplever sina studier. Resultaten visar att de flesta är nöjda med sin utbildning, men att många också möter ekonomiska svårigheter och har begränsad koppling till den svenska arbetsmarknaden.

Kvinnlig student med hörlurar lyssnar på föreläsning på sin dator

Rapporten bygger på Eurostudent 8, en enkätundersökning som jämför studenters ekonomiska och sociala villkor i Europa. I fokus står internationella masterstudenter – det vill säga studenter med första examen från ett annat land än Sverige – och deras erfarenheter jämförs med inhemska mastersstudenters.

Vanligare med ekonomiska svårigheter

28 procent av de internationella masterstudenterna uppger att de har ekonomiska problem, jämfört med 17 procent av de inhemska. Färre internationella studenter arbetar vid sidan av studierna, och de som gör det är ofta mer beroende av arbetsinkomsterna. Språkbarriärer och begränsad tillgång till studie­relaterade jobb kan påverka möjligheten till arbete.

Överlag nöjda med utbildningen – men främst för internationell karriär

Trots ekonomiska utmaningar är 71 procent av de internationella masterstudenterna nöjda med sin utbildning och skulle rekommendera den till andra. Många upplever att utbildningen förbereder dem väl för en internationell karriär (55 procent), men färre tycker att de får tillräcklig förberedelse för den svenska arbetsmarknaden (46 procent).

Lärarnas roll viktig för studenternas upplevelse

Lärarna spelar en central roll för de internationella studenternas upplevelse av kvalitet. De får höga betyg för sin pedagogiska förmåga, återkoppling och förmåga att motivera. Detta visar på vikten av ett inkluderande och interkulturellt arbetssätt inom undervisningen.

Behov av stärkt koppling till arbetslivet

Rapporten pekar på att många internationella masterstudenter planerar att lämna Sverige efter examen. För att bättre ta tillvara deras kompetens föreslås att lärosätena stärker stödet för etablering på den svenska arbetsmarknaden – till exempel genom praktikmöjligheter, karriärstöd och intensivkurser i svenska.

Rapporten är en del av UHR:s publikationsserie Siffror från UHR.