Lyssna

Nya tillträdesregler

Regeringen beslutade 2018 om nya antagningsregler till högskolestudier. Syftet är att större fokus ska ligga på den sökandes kompetens och att tydliggöra vad som krävs för att bli antagen till högskolan. De nya reglerna gäller för utbildning som startar efter 31 maj 2022.

Områdesbehörigheter tas bort

Det sker tidigast den 1 juni 2022.

Vad innebär det i praktiken?

Det kommer inte att vara möjligt för sökande som läst områdeskurser att få räkna med 1,0 meritpoäng för områdeskurser efter maj månad 2022. Fram tills dess gäller dagens regler.

UHR har utrett möjligheterna till en så kallad meritpoängskompensation för den här gruppen och kommit fram till att det inte kan genomföras på ett likvärdigt sätt. 

Särskilda behörighetskrav kan inrättas

Universitet och högskolor får större möjlighet att besluta om särskilda behörighetskrav. Kraven ska liksom idag vara helt nödvändiga för att en student ska kunna ta till sig och slutföra utbildningen.

Vad innebär det i praktiken?

Det kan skilja mellan de särskilda behörighetskraven för likvärdig utbildning på olika högskolor och universitet. Det är viktigt för den sökande att se efter noga vilka förkunskapskrav som krävs för utbildningen. Till exempel får konstnärliga prov användas som särskild behörighet utan att ansöka om lov hos UHR, vilket kan leda till en ökad användning av konstnärliga prov.

UHR reglerar fortsatt särskilda behörighetskrav för yrkesexamen

UHR kommer även i fortsättningen att reglera särskilda behörighetskrav för utbildningar som leder till en yrkesexamen.

Vad innebär det i praktiken?

Jämfört med tidigare kommer det inte ske några större förändringar. Det som sker är att kraven till optikerprogrammet sänks till Nk2 och Ma 2. För vissa utbildningar till SLU räcker det med SMASAM01a1 för särskild behörighet. Till exempel till djursjukskötarexamen och hippologexamen.

Information om särskild behörighet till utbildningar som leder till yrkesexamen och listan på de kurser som lärosätena kan välja att använda som särskild behörighet till övriga utbildningar finns i Universitets- och högskolerådets författningssamling. 

Se särskilda behörighetskrav för de med gymnasieexamen i UHRFS 2019:1, pdf

Se särskilda behörighetskrav för de med äldre betyg i UHRFS 2020:4, pdf

Åldersgräns införs på högskoleprovet

Det införs en åldersgräns på 18 år för att få skriva högskoleprovet. Syftet är att få unga att fokusera på gymnasiestudierna och slutbetygen först och främst. Men högskoleprovet finns fortfarande kvar som ett alternativt urval.

Vad innebär det i praktiken?

Åldersgränsen införs våren 2022. De som fyller eller ska fylla 18 år samma kalenderår som provet genomförs får skriva högskoleprovet. De som börjat gymnasiet innan de fyllt 16 år får delta i högskoleprovet första gången vårterminen årskurs 2. Åldersgränsen gör det ändå möjligt att skriva provet några gånger innan det är dags att söka till högskolan första gången.

Observera att det innebär ingen förändring gällande provets giltighetstid eller hur många prov de får skriva som tidigare föreslagits.

Fler urvalsgrupper ska främjas

För att underlätta det livslånga lärandet ska UHR tillsammans med UKÄ kartlägga och analysera hur universitet och högskolor använder lokalt beslutade urvalsgrunder vid antagning till högskolan. Regeringen vill främja att lärosäten använder egna urvalsgrunder i större utsträckning.

UKÄ ska slutredovisa uppdraget till regeringen senast den 1 mars 2021.

Vad innebär det i praktiken?

Därmed kommer ansökan om att inrätta alternativa urval inte längre göras till UHR. Det kommer bli lättare i praktiken att använda sig av alternativa urval utan att behöva göra en ansökan till UHR.

Till förteckning över de lärosäten som använder alternativa urval i dagsläget, på uhr.se

Förändringar för sökande med utländska meriter

Religion 1 införs som ett särskilt behörighetskrav

Det nya särskilda behörighetskravet kan användas av högskolorna till utbildningarna.

Vad innebär det i praktiken?

Eftersom det inte har varit ett särskilt behörighetskrav tidigare har sökande med en utländsk utbildning inte fått detta ämne bedömt. I många utländska utbildningar ingår inte heller religionskunskap på samma sätt som i Sverige. Det kan att innebära att den sökande sannolikhet kommer behöva göra kompletteringar. Men i dagsläget tror vi inte att det handlar om någon större mängd utbildningar som kommer kräva detta behörighetskrav.

Senast uppdaterad: 13 juli 2020