Lyssna

Nya tillträdesregler

Regeringen beslutade 2018 om nya antagningsregler till högskolestudier. Syftet är att större fokus ska ligga på den sökandes kompetens och att tydliggöra vad som krävs för att bli antagen till högskolan. De nya reglerna gäller för utbildning som startar efter 31 maj 2022.

Områdesbehörigheter tas bort

Det sker tidigast den 1 juni 2022.

Vad innebär det i praktiken?

1. Istället för att tala om vilken grupp av behörigheter (A5, A14 o sv) som krävs till yrkesutbildningar och andra programutbildningar, kommer de särskilda behörighetskraven att framgå i klartext i Gy11/Vux12-kurser. 

Bra att veta: För sökande med äldre betyg finns en översättningsnyckel på Antagning.se som visar vilken äldre kurs som motsvarar Gy11/Vux12-kurserna. 

2. Det kommer inte att vara möjligt för sökande som läst områdeskurser att få räkna med 1,0 meritpoäng för områdeskurser till utbildningar som ges efter maj månad 2022. Fram tills dess gäller dagens regler.

Exempel med Malik, effekter på meritvärdesuträkning före och efter HT22

Exempel med Edvin, effekter på meritvärdesuträkning före och efter HT22

Bra att veta: UHR har utrett möjligheterna till en så kallad meritpoängskompensation för den här gruppen och kommit fram till att det inte kan genomföras på ett likvärdigt sätt. 

Särskilda behörighetskrav kan inrättas

Universitet och högskolor får större möjlighet att besluta om särskilda behörighetskrav. Kraven ska liksom idag vara helt nödvändiga för att en student ska kunna ta till sig och slutföra utbildningen.

Vad innebär det i praktiken?

Det kan skilja mellan de särskilda behörighetskraven för likvärdig utbildning på olika högskolor och universitet. Det är viktigt för den sökande att se efter noga vilka förkunskapskrav som krävs för utbildningen. Till exempel får konstnärliga prov användas som särskild behörighet utan att ansöka om lov hos UHR, vilket kan leda till en ökad användning av konstnärliga prov.

UHR reglerar fortsatt särskilda behörighetskrav för yrkesexamen

UHR kommer även i fortsättningen att reglera särskilda behörighetskrav för utbildningar som leder till en yrkesexamen.

Vad innebär det i praktiken?

Jämfört med tidigare kommer det inte ske några större förändringar. Det som ändras är: 

1. Kravet för särskild behörighet i matematik till sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammet höjs från Ma 2a/b/c till Ma 3b/c

2. Kraven för särskild behörighet i naturkunskap och matematik till optikerprogrammet sänks till Nk 2 och Ma 2.

Bra att veta: För vissa utbildningar till SLU har man lagt till att man kan antingen ha Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 för att uppfylla det särskilda behörighetskravet i Samhällskunskap. Detta för att sökande med yrkesexamen skall kunna uppfylla det behörighetskravet i Samhällskunskap utan komplettering. Till exempel till djursjukskötarprogrammet och hippologprogrammet.

Särskild behörighet för yrkesexamina — hela listan

I bedömningshandboken finns redan nu en lista över särskild behörighet till utbildningar som leder till yrkesexamina med dagens kurser, tidigare kursbeteckningar (slutbetyg/samlat betygsdokument) och med ämnen/etapper från linjebetyg. 

Särskild behörighet för yrkesexamina i bedömningshandboken 

Av Universitets- och högskolerådets författningssamling framgår fler behörighetskrav som lärosätena kan använda för andra utbildningar: 

Särskilda behörighetskrav i UHRFS 2020:5, pdf

Åldersgräns införs på högskoleprovet

Det införs en åldersgräns på 18 år för att få skriva högskoleprovet. Syftet är att få unga att fokusera på gymnasiestudierna och slutbetygen först och främst. Men högskoleprovet finns fortfarande kvar som ett alternativt urval.

Vad innebär det i praktiken?

Åldersgränsen införs våren 2022. De som fyller eller ska fylla 18 år samma kalenderår som provet genomförs får skriva högskoleprovet. De som börjat gymnasiet innan de fyllt 16 år får delta i högskoleprovet första gången vårterminen årskurs 2. Åldersgränsen gör det ändå möjligt att skriva provet några gånger innan det är dags att söka till högskolan första gången.

Observera att det innebär ingen förändring gällande provets giltighetstid eller hur många prov de får skriva som tidigare föreslagits.

Fler urvalsgrupper ska främjas

För att underlätta det livslånga lärandet ska UHR tillsammans med UKÄ kartlägga och analysera hur universitet och högskolor använder lokalt beslutade urvalsgrunder vid antagning till högskolan. Regeringen vill främja att lärosäten använder egna urvalsgrunder i större utsträckning.

UKÄ ska slutredovisa uppdraget till regeringen senast den 1 mars 2021.

Vad innebär det i praktiken?

Därmed kommer ansökan om att inrätta alternativa urval inte längre göras till UHR. Det kommer bli lättare i praktiken att använda sig av alternativa urval utan att behöva göra en ansökan till UHR.

Förteckning över de lärosäten som använder alternativa urval i dagsläget, på uhr.se

Förändringar för sökande med utländska meriter

Religion 1 införs som ett särskilt behörighetskrav

Det nya särskilda behörighetskravet kan användas av högskolorna till utbildningarna.

Vad innebär det i praktiken?

Eftersom det inte har varit ett särskilt behörighetskrav tidigare har sökande med en utländsk utbildning inte fått detta ämne bedömt. I många utländska utbildningar ingår inte heller religionskunskap på samma sätt som i Sverige. Det kan att innebära att den sökande sannolikhet kommer behöva göra kompletteringar. Men i dagsläget tror vi inte att det handlar om någon större mängd utbildningar som kommer kräva detta behörighetskrav.

Senast uppdaterad: 19 oktober 2021