Peking maj 2026

Seminarium i nordisk-baltisk-nederländsk krets om akademiskt samarbete med Kina

Den 16 april 2026 genomfördes det digitala seminariet Nordic-Baltic-Netherlands Higher Education Day, organiserat av de nordiska, baltiska och nederländska ambassaderna i Peking. Seminariet riktade sig till representanter från universitet, forskningsfinansiärer och myndigheter för att diskutera möjligheter och utmaningar i akademiskt samarbete med Kina.

Målsättningen med seminariet var att skapa en plattform för kunskapsutbyte mellan deltagande länder. Detta byggde på insikten att många utmaningar kopplade till akademiskt utbyte med Kina delas av de deltagande länderna. Att dela erfarenheter kan skapa bättre förutsättningar för ansvarsfulla samarbeten.

Under seminariet presenterade experter aktuella perspektiv på samarbeten med kinesiska lärosäten, med fokus på både möjligheter och risker. 

Programmet avslutades med en paneldiskussion där forskningsråden baserade i Peking delade sina erfarenheter av samarbeten med Kina och diskursen som omgärdar samarbeten med Kina. Paneldeltagarna betonade vikten av både kunskap och pragmatism som viktiga ingångsvärden för ansvarsfulla samarbeten.

Office of Science and Innovation (OSI) i ett rektorsrundabord vid Hong Kong University of Science and Technology (HKUST) i samband med lärosätets 35‑årsjubileum

Den 21 april medverkade OSI-kontoret i ett rundabordssamtal med universitetsrektorer i samband med att Hong Kong University of Science and Technology (HKUST) uppmärksammade sitt 35-årsjubileum. Samtalet samlade rektorer från flera av HKUST:s partneruniversitet, däribland KTH och Karolinska Institutet. Deltog gjorde även Sveriges generalkonsul i Hong Kong Louise Bergholm.

Innovations- och forskningsrådet Daniel Ekström deltog som talare och presenterade det svenska innovationssystemet. Sveriges innovationsförmåga väcker stort internationellt intresse, och många vill förstå vad som ligger bakom Sveriges höga placering i internationella mätningar. Diskussionen utgick från kvadrupelhelix-modellen, där samspelet mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle lyftes fram. Särskilt väckte civilsamhällets roll i forsknings- och innovationsprocesser stort intresse.

Sammantaget gav rundabordssamtalet OSI-kontoret en värdefull möjlighet att, inför rektorer från ledande lärosäten i Asien och Europa, lyfta fram Sverige som en attraktiv forskningsnation och en stark partner i internationella forskningssamarbeten.

Kinas 15:e femårsplan 2026–2030: fokus på forskning, innovation och teknikutveckling

Den 12 mars 2026 godkände Kinas folkkongress landets 15:e femårsplan. Planen anger riktningen för Kinas ekonomiska och samhälleliga utveckling under perioden 2026–2030. Forskning, innovation och teknikutveckling ges fortsatt hög prioritet. Nedan sammanfattas några centrala delar med särskild relevans för aktörer i forskningssystemet.

Fortsatt ökade investeringar i forskning och utveckling

Planen betonar vikten av fortsatt växande investeringar i forskning och utveckling (FoU). Under planperioden ska FoU-investeringarna öka med i genomsnitt 7 procent per år, vilket överstiger den förväntade ekonomiska tillväxten.

Kinas FoU-intensitet uppgår i dag till omkring 2,8 procent av BNP, vilket redan ligger över OECD-genomsnittet. Om målsättningen nås, och den ekonomiska tillväxten utvecklas inom det angivna intervallet om 4,5–5 procent, väntas Kina passera en FoU-intensitet på över 3 procent – en hög nivå i internationell jämförelse.

Tydlig koppling mellan forskning och nationella mål

Planen innebär en fortsatt tydlig inordning av forskningssystemet i nationella strategier och prioriteringar. Forskningen förväntas bidra till uppsatta mål inom utpekade teknikområden och bidra till att stärka Kinas oberoende och internationella konkurrenskraft. Resurser ska, precis som tidigare, i hög utsträckning riktas mot prioriterade teknikområden. Ett antal områden pekas särskilt ut för ”genombrott inom banbrytande vetenskap och teknik”. Inom dessa områden kan omfattande satsningar förväntas:

• AI.
• Kvantteknik.
• Kontrollerad kärnfusion.
• Livsvetenskaper och bioteknik.
• Hjärnforskning och hjärninspirerad forskning.
• Prevention och behandling av stora sjukdomar samt utveckling av innovativa läkemedel.
• Djuphavs-, underjords- och polarforskning.
• Rymdforskning.

Innovationssystemet ska stärkas

Ett uttalat fokus är att öka takten i kommersialiseringen av forskningsresultat, samt att snabbare omsätta forskning i produkter, standarder och industriella tillämpningar. Det handlar bland annat om att utveckla system för att företag mer effektivt ska kunna tillgängliggöra sig forskningsresultat. Företagens roll i innovationssystemet ska också stärkas.

Satsningar på grundforskning

Planen lyfter samtidigt behovet av så kallad ”strategisk, framåtblickande och systematisk” grundforskning. Ambitionen är att uppnå en bättre balans mellan å ena sidan strategisk och målstyrd forskning och å andra sidan fri, nyfikenhetsdriven forskning. I detta ryms en insikt om att grundforskning historiskt nedprioriterats. För att möta detta pekar planen på behovet av nya finansieringsmekanismer som ger bättre tillgång till långsiktig och stabil finansiering, vid sidan av konkurrensutsatta och styrda forskningsmedel. Planen framhåller även vikten av att utveckla forskningsmiljöer som uppmuntrar utforskande och tolererar misslyckanden.

Nationellt oberoende och teknologisk självförsörjning

Ett övergripande tema i planen är strävan efter ökat nationellt oberoende, särskilt inom kritiska och strategiska teknikområden. Detta omfattar bland annat halvledare, avancerade material, bioteknik och artificiell intelligens. Planen lägger stor vikt vid att utveckla nationell kapacitet inom prioriterade områden. Målet är att minska sårbarheten i globala värdekedjor och stärka Kinas förmåga att utveckla och kontrollera nyckelteknologier inom landets egna gränser.