Tokyo, april 2026

Nobelpriset i fokus när ambassaden uppmärksammar Japans pristagare 2025

Nobelpriset är ett av Sveriges mest erkända och genomslagskraftiga varumärken. I 130 år har priset varit synonymt med excellent forskning och det samhälleliga värdet av vetenskap och innovation. Japans framgångar med Nobelpriset speglar landets historiskt starka satsningar på forskning, utbildning och teknologisk innovation under efterkrigstiden. Sedan mitten av 1900-talet har japanska forskare gjort betydande genombrott inom särskilt fysik, kemi och medicin, vilket har resulterat i ett stort antal Nobelpris (34 totalt, ett mer än Sverige, rankad på femte plats globalt). Framstående pristagare inkluderar Prof Hideki Yukawa, som blev Japans första Nobelpristagare i fysik 1949, samt Shinya Yamanaka, vars forskning om inducerade pluripotenta stamceller revolutionerade medicinsk vetenskap. Under 2000-talet har Japan fortsatt att vara det mest framgångsrika landet utanför västvärlden när det gäller Nobelpris, vilket understryker landets roll som en global ledare inom forskning, teknik och innovation.

År 2025 fortsatte Japan sin starka tradition genom att få två nya pristagare. Immunologen Shimon Sakaguchi från Osaka University tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter om hur immunförsvaret regleras, särskilt genom så kallade regulatoriska T-celler. Samtidigt fick kemisten Susumu Kitagawa från Kyoto University Nobelpriset i kemi för utvecklingen av metall-organiska ramverk, material med stor potential inom exempelvis miljöteknik och energilagring.

För att fira Japans framgångar och även fördjupa och bredda det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Japan inom forskning och högre utbildning organiserade svenska ambassaden i Tokyo en galamiddag i januari 2026 för att uppmärksamma årets pristagare. Förutom Prof Sakaguchi och Kitagawa fanns sju tidigare pristagare med på middagen tillsammans med universitetsrektorer, regeringsföreträdare, myndighetsföreträdare, presidenterna för det stora forskningsfinansiärerna, vetenskapliga akademier och ett antal (något nervösa) forskarstudenter från Nobelpristagarnas labb.

Eventet både stärkte bilden av Sverige för nyckelintressenter inom FoI-ekosystemet och fördjupande ländernas gemensamma intention att prioritera forskning och innovation som ett av samhällets viktigaste investeringsområden för framtiden.

Som en före detta aktiv forskare inom kemi och medicin var det en oförglömlig afton även för egen del, med möjlighet att träffa några forskningslegender som haft stor inverkan på min karriär under åren. 

Tohoku University stakar ut vägen för Japans forskningsframtid

I februari besökte Office of Science and Innovation (OSI) Tokyo kontoret Tohoku University i Miyagi tillsammans med en bredare krets av forskningsdiplomater från andra länder. Universitetet är ett av Japans främsta och står även värd för synkrotronanläggning NanoTerasu, som har ett väl upparbetat samarbete med Lunds universitet och MAX-IV inom en rad olika områden. Därmed är universitetet i Tohoku intressant för Sverige och svenska forskare i flera aspekter.

Ett besök från OSI-kontoret till Tohoku University och synkrotronanläggningen NanoTerasu tillsammans med en bredare krets forskningsdiplomater verksamma i Tokyo under februari

Tohoku University har länge varit en central aktör i Japans strävan att stärka forskning och högre utbildning genom en tydligt progressiv och internationellt orienterad strategi. Under senare år har Tohoku University intensifierat sitt arbete med internationalisering genom att etablera engelskspråkiga utbildningsprogram, strategiska partnerskap med ledande universitet globalt samt rekrytering av internationella forskare och studenter. Denna ansats syftar inte bara till att stärka universitetets globala konkurrenskraft, utan också till att fungera som en katalysator för bredare reformer inom Japans akademiska system, där öppenhet, excellens och global integration blir allt viktigare.

År 2025 designerades Tohoku University som Japans första UREX-universitet (University for International Research Excellence). UREX–Tohoku-projektet syftar till att utveckla en modell för hur japanska universitet kan integreras djupare i globala forskningsnätverk genom ökad mobilitet, strategiska partnerskap och gemensamma forskningsinitiativ. Genom UREX–Tohoku har universitetet positionerat sig som en pionjär inom internationalisering av högre utbildning i Japan, med fokus på att attrahera internationella forskare, skapa tvärvetenskapliga miljöer och stärka utbildning på engelska. Utmärkelsen understryker Tohoku Universitys ledande roll i att driva strukturella reformer inom Japans akademiska system och fungerar som en förebild för andra lärosäten i landet.

UREX programmet innebär att staten tillför ca 1 mdkr årligen i 25 (!) år till universitetets basanslag för att stärka unga forskares karriärer, attrahera internationell talang, samt etablera nya helt engelskspråkiga utbildningsprogram på bachelor- och masternivå. För svenska studenter som vill söka en grundexamen eller forskarutbildning i Japan bör Tohoku University ses som en mycket stark kandidat!

Hokkaido och Sverige har mer gemensamt än bara bistert väder

Under ledning av ambassadör Viktoria Li deltog OSI kontoret i Tokyo i en veckas lång delegationsresa från svenska ambassaden i Tokyo till Japans nordligaste ö Hokkaido för att öka förståelse och fördjupa samverkan med denna mycket intressanta region. För många i Sverige är nog Hokkaido mest känd för sin världsberömda snö och skidåkningen i orter som Niseko och Rusutsu. Men Hokkaido har en egen strategiskt viktig roll i Japan som i stor utsträckning har starka gemensamma nämnare med Norra Sverige och även Nordens roll inom EU.

Svenska ambassaden besökte under början av mars Hokkaido där bland annat möten med Hokkaido University stod med på agendan. På bilden ambassadör Viktoria Li och Hokkaido University rektor Kiyohiro Houkin tillsammans med ambassadstab och medarbetare från Hokkaidos Arctic Research Center.

Trots att ön bara står för 4 procent av Japans totala befolkning på 125 miljoner människor produceras 20 procent av Japans mat i Hokkaido. Hokkaido är Japans näst största prefektur till ytan, men med relativt låg befolkningstäthet och en vidsträckt och varierande natur, vilket föranleder att ön är rik på resurser som annars är svåråtkomliga i Japan. Stora tillgängliga landytor, god tillgång till billig grön energi, rikligt med vattenresurser, omfattande skogsområden, ett svalt klimat med naturlig kylning. Låter det bekant?

Precis som i norra Sverige driver Hokkaido nu en ambitiös ny-industrialisering, där regionens geografiska och klimatmässiga förutsättningar utnyttjas för att bygga framtidens industriella bas. Särskilt inom grön energi har Hokkaido en strategisk roll, med stora investeringar i vindkraft, solenergi och vätgas, där den låga befolkningstätheten och tillgången till mark möjliggör storskalig utbyggnad. Regionen positioneras därmed som en central energileverantör i Japans omställning mot ett mer hållbart energisystem.

Hokkaido har blivit nytt centrum för återuppbyggnad av Japans avancerade halvledarindustri, inte minst genom etableringen av företaget Rapidus i Chitose. Parallellt utvecklas jordbruket genom ökad automatisering och digitalisering, där precisionsjordbruk, autonoma maskiner och datadriven produktion stärker effektiviteten i en redan stark livsmedelssektor. Den svala temperaturen och tillgången till förnybar energi gör också regionen attraktiv för datacenteretableringar, vilket i sin tur kopplas till satsningar på internationell datainfrastruktur och undervattenskablar som stärker Japans globala uppkoppling. På grund av sitt läge har Hokkaido även en central roll i polarforskning och Japans arktiskstrategi.

Under veckan genomförde ambassaden möten med Hokkaidos guvernör, Sapporos borgmästare, regionala företrädare för Ministry of Energy, Trade and Industry (METI) och japanska branschorganisationer, Hokkaido universitet och arktiska forskningscentret, samt möten med företag aktiva inom den digitala omställningen till exempel Softbank och Rapidus. En mycket givande vecka med stor potential att byggas vidare på.

För övrigt är faktiskt snön och skidåkningen också helt fenomenala…