Projektintroduktion
Den här modulen introducerar grundläggande projektkunskap med exempel från en skola som genomför sitt första projekt inom Erasmus+. Modulen visar också hur varje steg kan användas i både planering och genomförande av projektet.
Genom att tillsammans gå igenom projektets olika faser blir det lättare att förstå hur syfte, mål, aktiviteter och resultat hänger ihop – och hur detta kopplas till skolans utvecklingsarbete och ansökan.
Idé
Det första steget i ett projekt är att göra en nulägesanalys av skolans utvecklingsbehov. Det gjordes i modulen Starta i skolans utvecklingsbehov.
Så identifierar Skola A sin idé
Skola A har sett att elevernas resultat i matematik ligger under rikssnittet och att deras problemlösningsförmåga behöver stärkas. En nulägesanalys visar att både elever och lärare behöver fler och bättre metoder i undervisningen. För att tydligt identifiera utvecklingsbehoven samlar rektorn in data från provresultat, enkäter och workshops.
Definiera mål
När nulägesanalysen är gjord och skolans utvecklingsbehov är identifierat fortsätter arbetet med att definiera projektets mål på kort och lång sikt, vilka resultat projektet är tänkt att ge och vilka aktiviteter som kan bidra till måluppfyllelse. I denna fas kan skolan fundera på vilken typ av Erasmusprojekt som möter skolans utvecklingsbehov. Är det en personalgrupp som behöver lära sig nya arbetssätt genom jobbskuggning eller fortbildning? Eller kanske en grupp lärare som vill samverka med kollegor i ett annat EU-land och utveckla metoder tillsammans?
Ett bra sätt att komma igång med Erasmus+ är att börja med mobilitet. Det innebär att personal besöker en skola eller deltar i en kurs i ett annat land. Även elever kan delta i mobilitet. Det är också bra att redan i denna fas i ansökan ta hänsyn till Erasmus+ prioriterade områden: inkludering och mångfald, grön hållbarhet, digital omställning och deltagande i det demokratiska livet.
Ett exempel på hur man kan få med perspektiv från prioriteringarna i ett projekt kan som skola A vara att beskriva hur skolan planerar att använda digitalisering i projektet. Det kan också vara att visa hur skolan planerar att resa så hållbart som möjligt eller har tagit hänsyn till ett inkluderande perspektiv kring elever och personal som ska delta i aktiviteterna.
Så definierar Skola A sitt/sina mål
Skola A beslutar att ansöka om ett Erasmus+-projekt för jobbskuggning i Finland, där framgångsrika metoder för matematikundervisning används. Projektmålet är att öka elevernas problemlösningsförmåga och förbättra resultaten med 10 procent inom två år. Projektet ska också stärka lärarnas kompetens och inspirera hela kollegiet. I projektansökan lyfter skolan särskilt fram hur de vill stärka inkluderingen genom att utveckla undervisningen för elever med olika behov. De planerar även att utforska digitala verktyg för att öka delaktighet och tillgänglighet i matematikundervisningen, samt föra dialog med sina finska kollegor om hur värden som hållbarhet och demokrati kan integreras i undervisningen.
Planera
Som en del av arbetet med projektansökan fortsätter planeringen av hur projektet ska genomföras och utvärderas. Arbetsgruppen beskriver vilka behov som finns på skolan, vilka aktiviteter som ska genomföras, vilka som är ansvariga och vilket resultat man hoppas nå – så att det blir tydligt hur allt hänger ihop. En tydlig planering bidrar också till ökad delaktighet och bättre förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande och spridning av projektets resultat och lärdomar. Till exempel kan kollegiet diskutera:
- Vilka aktiviteter ska genomföras?
- På vilket sätt ska aktiviteterna bidra till att målet uppfylls?
- Hur ska arbetet organiseras och kommuniceras?
Det kan också vara bra att redan nu fundera på hur ni vill följa upp projektet och sprida resultat inom och utanför skolan. Det behöver inte vara avancerat – det viktiga är att ha en tydlig tanke om vad ni vill uppnå, hur ni vet att ni är på rätt väg och hur ni kan visa att projektet gjort skillnad. Till exempel kan ni ställa er frågor som:
- Hur kan vi följa upp att projektets mål uppnås?
- Vad behöver vi dokumentera under projektets gång?
- Hur kan vi se att projektet varit framgångsrikt – vad ska ha förändrats eller stärkts?
- Hur kan vi dela med oss av det vi lärt – till kollegor, skolledning och huvudman?
Här kan hela skolenhetens och/eller huvudmannens ledningsgrupp behöva involveras för att säkerställa att erfarenheter och lärande sprids.
Så planerar Skola A sitt projekt
Fyra lärare och rektor på Skola A bildar en arbetsgrupp för att planera projektet. Gruppen identifierar tydliga mål – att stärka undervisningen i problemlösning och öka elevernas resultat i matematik. De tar fram en tids- och aktivitetsplan som innehåller jobbskuggning i Finland, interna workshops och gemensam reflektion. I planeringsarbetet diskuterar de också vem som ansvarar för vad, hur arbetet ska organiseras och hur projektets mål ska kunna följas upp. Gruppen funderar på vilka förändringar de hoppas se, vad som behöver dokumenteras under projektets gång och hur ny kunskap ska spridas till kollegiet. Genom arbetslagsmöten och studiedagar vill de förankra arbetet brett i organisationen och bidra till långsiktig utveckling.
Genomföra och utvärdera
Om projektansökan beviljas kan skolan börja genomföra de planerade aktiviteterna. En tydlig tids- och aktivitetsplan gör det lättare att komma igång och bidrar till att arbetet håller över tid. Att utvärdera projektets mål är viktigt och kan göras både genom mätningar (kvantitativt) och genom samtal och reflektioner (kvalitativt). Det kan till exempel handla om att:
- Låta elever och personal fylla i en enkät före och efter en aktivitet för att se om deras uppfattning om frågor som är relevanta för vad projektet berör har förändrats.
- Använda resultat från kunskapsprov för att jämföra elevernas utveckling.
- Samla mindre grupper av elever eller personal för att utvärdera och reflektera kring deras upplevelser och lärdomar.
- Undersöka befintliga data, till exempel om närvaro eller måluppfyllelse, för att se om något har förändrats under projekttiden.
När projektet är avslutat är det viktigt att ta vara på de erfarenheter och nya arbetssätt som utvecklats, och föra in dem i skolans ordinarie utvecklingsarbete. Lärandet kan också presenteras vid studiedagar och spridas till närliggande skolor.
Så genomför och utvärderar Skola A sitt projekt
Tre lärare från Skola A reser till Finland för att observera matematikundervisning med fokus på problemlösning. När de kommer tillbaka delar de med sig av sina erfarenheter genom workshops med hela kollegiet. De nya metoderna testas i klassrummen under några veckor. För att ta reda på om arbetet har gjort skillnad genomför skolan både en enkät om elevers upplevelser och ett kunskapsprov före och efter perioden. Skolan ser också över elevernas resultat och diskuterar i personalgruppen vad som fungerat bra och vad som kan utvecklas vidare.
Har ni fått stöd i att skriva ansökan, planera och leda ett Erasmus+projekt?
En grundläggande projektintroduktion hjälper er både i arbetet med att skriva ansökan och i att planera och så småningom leda ett utvecklingsprojekt. Den ger stöd för att formulera syfte, mål och aktiviteter på ett tydligt sätt och bidrar till att skapa en gemensam förståelse för projektets riktning.
I nästa modul presenteras ytterligare stöd och resurser som kan vara till hjälp i arbetet.