Inspireras av andras erfarenheter

Under två veckor i juli 2022 besökte Marina Zivkovic Djudjic EU:s institutioner i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. Studiebesök varvades med seminarier och interaktiva förhandlingsövningar.

– Min utbytestjänstgöring gav mig en unik inblick i beslutsprocessen i EU. Det gör att jag ännu bättre relaterar till uppgifter som landar på mitt skrivbord", säger Marina Zivkovic Djudjic.

Marina Zivkovic Djudjic är administrativ samordnare på internationella avdelningen på UHR och har en övergripande roll med arbetsuppgifter inom regelverk och att vara ett stöd till kollegor i till exempel tolkningsfrågor om Erasmus+ och i kontakter med kommissionen. Marina Zivkovic Djudjic sökte, blev antagen och reste på sin utbytestjänstgöring under juli förra året.

– Utbytestjänstgöringen var intressant för mig. Jag ville se vad de olika institutionerna har för uppgifter och hur allt hänger ihop för att förstå förloppet från start till mål. Nu ser jag mina egna arbetsuppgifter i ett större perspektiv än tidigare, säger Marina Zivkovic Djudjic.

Den grupp som Marina ingick i var stor, cirka 40 deltagare. Det var tjänstepersoner från bland annat Spanien, Frankrike, Portugal, Finland och Bulgarien. Under sin vistelse hann de besöka Bryssel, Luxemburg och Strasbourg.

Fullspäckat program i två veckor

Deras program under dessa två veckor var digert. Det blev långa dagar fullspäckade med studiebesök, presentationer och workshops. De fick bland annat ta del av EU:s historia, presentationer från de olika institutionerna – Europeiska rådet, Europarådet, Europeiska unionens domstol, fördrag om de olika beslutsprocesserna och en workshop där de fick simulera en beslutsprocess.

– Vi träffade en person som arbetar med ordförandeskapet i EU men även de som arbetar som tolkar inom EU. Deras arbetuppgifter varierar en hel del. Ena dagen kunde det innebära att hantera information som var superhemligt till att nästa dag ta itu med någon mer enkel sak som behövde tolkas. Vi fick sitta med dem som om det vore skarpt läge när de arbetar. Det var mycket intressant, säger Marina Zivkovic Djudjic.

– Det som blev extra intressant för min del var revisionsorganen, European Court of Auditors. Jag ville veta hur de jobbar med stora revisioner. Det kunde jag känna igen i mitt eget arbete med hur vi kontrollerar våra projekt inom Erasmus+.

Studiebesök i Parlamentet

Tyvärr drabbades deltagare i gruppen av covid under utbytestjänstperioden och de isolerades på sina rum i slutet av utbytet. De som fick negativa test kunde dock resa vidare till Parlamentet i Strasbourg. Där fick de besöka plenumsalen och ta del av röstningen av att godkänna införandet av euro i Kroatien. Marina hade sett fram emot att få jobbskugga dem som arbetar med Erasmus+ på Kommissionen men all jobbskuggning blev inställd på grund av covidrisken.

– Jag ville verkligen ta del av deras jobb och kunna se sådant som landar på mitt bord hemma i Sverige men från deras perspektiv. Jag hade så många frågor jag ville ställa, till exempel om regelverket, arbetssättet och olika system. Men jag fick i alla fall träffa kontaktpersonen i Erasmusfrågor till Sverige som berättade om hur hon arbetar. Det var ett lyckat möte, berättar Marina Zivkovic Djudjic.

Hon tycker det var enkelt att söka utbytestjänstgöringen. Hon gjorde om sitt curriculum vitae, cv, så att det anpassades till Europa och skickade det till ansvarig på UHR. Men först pratade hon med sin chef om att hon ville göra utbytet.

– Min chef var positivt inställd och uppmuntrade mitt utbyte och jag fick bra information om programmet via Uhr.se. Jag hade en del frågor om boendet och om resan.

Hon skulle vilja åka tillbaka för att få göra jobbskuggningen. Hon kan till och med tänka sig att göra utbytet en gång till.

– Ja, absolut. På sikt kan jag också tänka mig att söka utbyte inom NEPT och för en längre period. Det skulle vara roligt, säger Marina Zivkovic Djudjic.

Jenny Lindström är utredare på UHR. Hon arbetar främst med frågor som rör Eurydike och nationella minoriteter. Jenny hade länge tänkt söka till EPA-programmet och 2023 blev det äntligen av. Tillbaka på kontoret i Visby reflekterar hon över lärdomar från resan, vad erfarenheten ger arbetsgivaren och glädjen över att knyta internationella kontakter.

Jenny Lindström fick intensiva dagar i Bryssel med studiebesök, massor av matnyttig information och jobbskuggning hos de personer på EACEA, som hon också jobbar med till vardags. EACEA är inte ett generaldirektorat, vilket är det vanliga för jobbskuggningen, utan ett genomförandeorgan under EAC, Generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur.

Vad var allra bäst med att delta i EPA?

‒ Det är svårt att välja en enskild sak. Jag kan knappt minnas när jag sist lärde mig så mycket nytt på så kort tid. Kunskapen om EU:s lagstiftningsprocesser fördjupades och breddades väsentligt. Jag lärde mig om processerna bakom de offentliga dokumenten och avtalen. Jag fick också veta mer om vad som hände bakom kulisserna på de historiska mötena som till slut formade EU till vad det är i dag.

‒ Men måste jag välja det allra bästa var det ändå jobbskuggningen. Jag jobbskuggade personer jag faktiskt dagligdags jobbar med i Bryssel: Eurydike vid EACEA. Dels var det bra för mitt dagliga arbete att se ”andra sidan” av Eurydikenätverkets arbete, dels var de så glada och positiva över mitt besök. Det verkar som om EPA är ganska okänt i Bryssel. Ingen på EACEA hade hört talas om det. Chefen bad mig sprida informationen till alla andra Eurydikekontor i Europa. Sedan såg jag att hon i efterhand gratulerade vicerektorn för European School of Administration på Linkedin till ett mycket bra genomfört program.

Dessutom fick Jenny många nya vänner runt om i Europa. Hon organiserade en mycket uppskattad middag för alla sista kvällen. Alla deltagare var tacksamma för att få en kväll tillsammans. Nu håller de kontakt i en stor gruppchatt på Whatsapp.

Hur valde du program?

‒ Jag har sneglat på EPA i flera år, även när jag jobbat på andra myndigheter än UHR. Det känns som om de har lyckats klämma in en hel termins EU-kunskap på universitetsnivå på två veckor. Så imponerande! Nu fick jag ännu en dimension eftersom jag fick jobbskugga på det genomförandeorgan som jag arbetar med i mitt dagliga arbete. Jag kände också att jag ville komma närmare min kollegas kunskapsnivå om EU. Hon jobbade i Bryssel innan hon började jobba på UHR. Jag fokuserade mycket på FN under min studietid och tyckte inte EU verkade lika intressant eller spännande då. Nu tycker jag tvärtom, FN känns lite förlegat och i stort behov av reformering, medan i EU trots allt fungerar mycket bra. Tänk allt vi har uppnått sedan EU bildades!

Hur förberedde du dig inför resan? 

‒ Jag hann faktiskt inte förbereda mig så mycket, för jag hade fullt upp hemma. Men jag sökte information på nätet, repeterade mina kunskaper om EU och läste på om vad vi skulle göra, lite mer ingående kring min jobbskuggning. Vi fick utförlig information från Eusa. De beskrev allt tydligt och lättförståeligt, allt från klädsel och transport till jobbskuggning och kursupplägg. Medan vi var på plats fick vi användbara uppdateringar dagligen, med underlag, uppdaterade scheman och information. Under vistelsen i Bryssel lyckades jag pricka in kravalliknande demonstrationer med polis och avspärrningar, terrorhot med höjda terrornivåer samt strejk i kollektivtrafiken. Allt gick bra till slut, men det krävdes lite förändringar i programmet.

Fungerar upplägget på plats bra?

‒ Det är väldigt intensivt! Programmet pågår från morgon till kväll, några dagar hade vi bara paus för lunch. Det är extremt mycket information och många personer att lyssna till, så vissa dagar var jag helt slut. Men upplägget är fantastiskt! De jobbar sig upp mot ett crescendo informationsmässigt om lagstiftningsprocessen, som slutar med ett rollspel. Så fick vi lära oss om EU:s andra institutioner och besöka tolkservice och en pressbriefing, träffa EU:s ombudsman och civilsamhällets representanter från European Economic and Social Committee och mycket mer. Jag hade egentligen också stämt möte med folk jag känner, men lunchen är oftast kort och det finns inte mycket tid över för det sociala. Det får bli en annan gång!

Jenny berättar att programmet är på engelska men det är bra att kunna fler språk. Föreläsarna kan plötsligt slänga in franska eller tyska fraser, och på en del ställen i Bryssel behövs franska för att prata med säkerhetsvakter, servicepersonal eller läsa menyer eller instruktioner. Dessutom baseras deltagarantalet från varje land på befolkningsmängd. Det betyder att många har franska och tyska som modersmål.

‒ Vissa dagar talade jag alla språk jag kan (mer eller mindre bra). En gång var jag helt virrig och vände mig till en polsk tjej från Tyskland och pratade svenska. Det roliga var att hon förstod svenska, och svarade!

Vilka tycker du programmet passar för?

Det är naturligtvis bäst lämpat för dem som arbetar med EU. Många i min grupp arbetade med lagstiftningsprocessen och hade varit i Bryssel på arbetsgruppsmöten på rådet flera gånger. Men gruppen bestod av en brokig skara, med personer från allt från utrikes-, finans-, och jordbruksdepartement till kustbevakning, polis och delstatsnivå. Det var till exempel talskrivare, handläggare, officerare och diplomater. Alla hade naturligtvis en EU-dimension i sin yrkesroll, annars kan man inte delta. Men vissa mer direkt än andra.

Vilka kunskaper fick du, som du och hemmaorganisationen drar nytta av?

Förutom en övergripande fördjupad förståelse för hela EU:s system var jobbskuggningen mycket värdefull. Jag har en mycket bättre bild av var materialet hamnar, hur det bearbetas och varför vi får vissa frågor eller blir ombedda att göra på vissa sätt. Jag blev guidad från ax till limpa i processen om hur en Eurydikerapport tas fram. Dessutom underlättar det enormt att ha träffat de människor jag kommunicerar med dagligen. Det gör avståndet mindre och kontakten personligare.

Sandra Offessons praktik på ett generaldirektorat inom EU-kommissionen gav henne insyn i andra länders arbetsmarknad och vidgade hennes perspektiv. ”Jag kan tänka mig att jobba mer med arbetsuppgifter av internationell karaktär.”

– Det är mycket intressant att få arbeta med frågor ur ett EU-perspektiv, vilket jag gjorde som National Expert in Professional Training (NEPT) på Directorate-General for Employment, Social Affairs & Inclusion. Jag rekommenderar dem som vill testa på att arbeta internationellt att söka till programmet NEPT, det är en väg in, säger Sandra Offesson.

Sandra Offesson arbetade på sekretariatet för ett nätverk för alla offentliga arbetsförmedlingar. Hemma i Sverige arbetar hon som arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen med placering i Göteborg. 

Under sin utbildningspraktik skaffade hon sig erfarenhet av EU-kommissionens arbetsmetoder och politik samt kunskap om hur det dagliga arbetet vid kommissionens avdelningar fungerar. Att hon valde programmet NEPT var för att hon hade en kollega som gjort praktik några år tidigare.

– Jag är en nyfiken person och upplevde att min utvecklingskurva börjat plana ut, så jag var ute efter kompetensutveckling. Min arbetskamrat hade gjort det här utbytet några år tidigare och jag hade också sett information om programmet på vårt intranät. Jag ville helst göra mitt utbyte utan pandemirestriktioner så att jag kunde vara fysiskt på plats, få träffa kollegor och uppleva Bryssel. Så jag sökte efter att restriktioner börjat att lätta och återgången till att arbeta på kontoren igen påbörjats, berättar Sandra Offesson.

Hamnade direkt i hetluften

Hon upplevde att det var ganska enkelt att göra ansökan. Hon skrev bland annat ett personligt brev och gjorde en intervju internt på Arbetsförmedlingen. Hon blev därefter utvald av myndigheten och fick hjälp att skicka in en officiell ansökan. Därefter fick hon ett erbjudande av EU-kommissionen om praktik under tre månader, från mars till maj 2022. Det blev en tid full av intryck och erfarenheter.

– Jag fick arbeta med frågor kopplade till arbetsmarknaden och framför allt frågor kopplade till offentliga arbetsförmedlingar. En väldigt konkret arbetsuppgift jag fick ganska omgående knöt an till Rysslands invasion av Ukraina, som skett precis innan jag reste till Bryssel. Genom enkäter undersökte jag och sammanställde information kring vilka åtgärder arbetsförmedlingar vidtagit i olika länder när massflyktsdirektivet aktiverades och vilket behov det fanns av stöd från EU-kommissionen. Jag hamnade i hetluften direkt kan man säga. Men jag har tidigare erfarenhet av krishantering i mitt jobb på Arbetsförmedlingen där jag bland annat hade ansvaret för myndighetens analyser om hur pandemin påverkade arbetsmarknaden.

– Under dessa månader har jag lärt mig en hel del om EU:s arbetsmarknad. Till exempel att vissa frågor är större i andra europeiska länder än i Sverige, och att det finns väldigt mycket som vi kan lära av varandra och på så sätt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det har varit intressant att se frågor ur ett EU-perspektiv. Jag kommer att kunna ta med mig många insikter och kunskaper tillbaka i min roll som arbetsmarknadsanalytiker, säger Sandra Offesson.

Hon blev fint mottagen av sina kollegor i Bryssel. Hon fick en handledare och hade ett möte inför praktiken där handledare tog reda på vad Sandra var intresserad av att arbeta med.

– Jag blev väl omhändertagen. Att arbeta på EU-kommissionen skiljer sig dock mot vad jag är van vid. Det var mer hierarkiskt, en större organisation och en helt annan arbetskultur. Det var spännande att möta människor från hela Europa, i mitt team hade jag kollegor från Tyskland, Norge, Lettland och Frankrike. Arbetsspråket var framför allt engelska, berättar Sandra Offesson.

På sin fritid umgicks Sandra med vänner som kom ner på besök och andra kollegor som praktiserade via NEPT. Tillsammans upptäckte de Bryssel, den goda maten, ölen och vinerna.

– Jag har testat de klassiska rätterna och chokladen här håller en helt annan nivå än hemma.

NEPT ledde till praktik som seconded national expert

Sandras fem års erfarenhet på Arbetsförmedlingen har gett henne en god kännedom om sin organisation. Det är en fördel när man gör praktik inom programmet tycker hon eftersom man ska bidra med kunskaper hemifrån. Under sin praktik blev hon uppmuntrad att söka en ledig tjänst som Seconded National Expert, SNE, på kommissionen. De tyckte hon passade in i teamet och hade bra kompetens som kompletterade de andra. Nu har hon snart jobbat i ett år som SNE och kommer att resa hem till Sverige i augusti.

– Jag kommer hem med större kunskap och med en annan förståelse för hur man jobbar i Bryssel. Jag tar också hem ett bra kontaktnät och bättre självförtroende i engelska som arbetsspråk. Jag kan verkligen tänka mig att jobba mer med uppdrag av internationell karaktär.

Johan Blomquist, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, har nyligen kommit hem från en fem månader lång utbytestjänstgöring på Unit D (direkt skatt) på EU-kommissionens DG TAXUD. En praktik som var både rolig och meningsfull. ” EU-direktiven får direkt påverkan på Sverige och svenskarna. Jag ville öka min förståelse på ett område som är så viktigt”, säger Johan Blomquist.

Johan Blomquist blev intresserad av internationella frågor redan på gymnasiet, han tyckte de kändes spännande och när han senare studerade juridik på universitetet valde han en internationell profil. Så den internationella vinkeln har alltid lockat och följt honom i hans karriär.

Tipset om utbytestjänstgöring via programmet NEPT fick han via Skatteverkets intranät, enheten för internationell samordning, som lägger ut information om vad som är aktuellt inom kompetensutveckling. Johan Blomquist ville söka redan för några år sedan men så bröt pandemin ut och då bestämde han sig för att vänta. Om han skulle praktisera så ville han kunna träffa kollegor fysiskt på plats. Det blev möjligt i oktober 2022.

– Fem månader, från oktober förra året till februari i år, bodde och arbetade jag i Bryssel och tiden gick i en rasande fart. Första veckan blev jag lite tagen av alla nya intryck. Ena stunden pratade jag med en irländare, nästa stund med en spanjor eller en fransman. Min skolfranska var inte något att skryta med så arbetsspråket blev engelska, berättar Johan Blomquist.

Avancerade arbetsuppgifter från första början

Han blev involverad i flera saker redan från start och fick vara delaktig i avancerade områden och kunde bidra i det arbete han och hans kollegor utförde. Arbetsuppgifterna var framför allt inom två stora områden, källskatt på utdelningar och Pelare 1.

– Svenska medborgare får skatta för utdelningar på svenska aktier. Om du är utländsk ägare i ett svenskt företag så får du också betala en svensk skatt, men den ser lite annorlunda ut i utformningen. Denna skatt bygger på att det är Sverige som är grunden för inkomsten, vi är källan. Därav namnet på skatten. Samma princip gäller i de flesta länder, men varje lands källskatt är lite olika beroende på vem som äger aktien och hur avtalen ser ut. Det är en väldigt manuell hantering (mycket papper och litet systemstöd) som vi måste förändra och förbättra både för att undvika att bli lurade och för att förenkla, förklarar Johan Blomquist.

Pelare 1 är namnet på en del av ett skattepaket från OECD. Paketet, som är extremt tekniskt, handlar om beskattningen av världens största företag. Tröskeln för att omfattas av dessa regler är en global omsättning över 20 miljarder euro och en vinstmarginal över tio procent. 

– Sedan cirka tio år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete inom OECD och G20 för att motverka skattebaserosion och flytt av vinster för att undgå beskattning, Base Erosion and Profit Shifting. En del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. Det senaste arbetet är uppdelat i två delar eller pelare, varav den första, pelare 1, syftar till att omfördela en del av övervinster till marknadsländerna, alltså de länder där kunderna finns. EU har sitt eget regelverk, men tar i detta arbete lite rygg på OECD, det ska ju fungera på alla nivåer, säger Johan Blomquist.

Kom hem med värdefulla erfarenheter

Efter att ha arbetat i en funktion som skapar EU-reglerna har Johan fått en annan förståelse för lagstiftningen. Han är imponerad över kompetensen och engagemanget hos kollegorna i Bryssel.

– De närmaste kollegorna var ödmjuka och mycket lösningsorienterade. De på högre nivå har en mer politisk agenda och ett annat arbetssätt. Men överallt upplevde jag att det fanns humor. När vi var ute och roade oss så skojades det mycket.

– Jag passade också på att se mig omkring utanför EU-bubblan, som är så lätt att hamna i annars. Även om Bryssel är en storstad så insåg jag ganska snabbt, och med kurrande mage, att söndagarna var en dag för familj och vänner, inte för att lösa veckohandlingen. Stängda butiker denna dag var mer regel än undantag. Min vistelse var mycket utvecklande och jag har gjort många reflektioner och erfarenheter både på det personliga och professionell planet, säger Johan Blomquist.

Rekommenderar alla att göra ett tjänsteutbyte

Han rekommenderar alla att göra ett tjänsteutbyte i Bryssel. Representationen av Sverige i EU behöver stärkas tycker han.

– Utmaningen för Sverige är kanske att vi är kvar i det svenska tänket, med exklusiv svensk beslutanderätt. Förr tog vi i beslutsdelarna rygg på britterna i många internationella frågor, men de är inte längre med i maskineriet. Vi behöver spegla det nordiska perspektivet i EU, och redan på handläggande nivå där förslagen från kommissionen utformas. En del av beslutsrollen ligger i EU, vi ingår i ett större ekostystem. Om vi inte tidigt bidrar i framtagande av förslagen och speglar den nordiska horisonten blir vi ganska offside i EU.

Johan och en annan svensk kollega stack ut i gruppen då de var en smula äldre än övriga. Det tycker han var en stor fördel, att ha några år av erfarenhet då arbetsuppgifterna han fick ingick i ett sammanhang och att han var med och kunde bidra i levererans gjorde praktiken mer meningsfull.

– Det var fantastiskt att kunna genomföra utbytet och jag känner att jag fick det jag reste dit för. Praktiken blev mycket meningsfull. Jag visste precis vilket kontaktnät jag ville skapa på plats som jag skulle ha nytta av hemma i mitt arbete i Sverige.

Marianne Aggestam jobbar på Socialstyrelsen, Nationell uppföljning inom hälso- och sjukvården i Stockholm och har två gånger haft möjligheten att åka på utbyte via Nordisk utbytesordning. 

Cecilia Löfgren gjorde sin utbytestjänstgöring på Universitets- och högskolerådets avdelning för bedömning av utländsk utbildning. Till vardags arbetar hon på ENIC-NARIC kontoret i Köpenhamn (VUR) vid Uddannelses- og Forskningsministeriet (UFM). ”Att se vad mitt arbete ger i relation till andra myndigheter inom samma uppdrag är en upplevelse.”

Cecilia Löfgren praktiserade fem veckor på Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning som också är Sveriges ENIC-NARIC kontor. Via de två nätverken, som skapats av EU och Europarådet i samarbete med UNESCO, samarbetar femtiofem länder i världen för att i enlighet med Lissabonkonventionen bedöma utländsk utbildning. Målet är att utbildningar ska bedömas likvärdigt i alla dessa länder.

Tips om programmet NORUT fick Cecilia Löfgren via en kollega. Då Cecilia tidigare har samverkat med UHR och bedömningsavdelningen i ett nordiskt projekt tänkte hon att det var en bra möjlighet till att pröva på hur det är att arbeta på en större myndighet.

– Jag ville lära mig om avdelningens arbetssätt, metoder och processer, få en inblick i hur arbetet med ENIC-NARIC fungerar i Sverige. I Danmark är vi ungefär sexton personer i motsats till nära sjuttio personer på avdelningen här, berättar Cecilia Löfgren.

Finns flera samarbetsmöjligheter mellan länderna

Då ENIC-NARIC kontoret är så mycket större i Sverige så finns det fler stöddokument för bedömningsarbetet. I Danmark har man också utarbetade system, metoder och manualer men inte i samma omfång som Sverige.

– Men jag insåg att vi faktiskt arbetar utifrån samma principer och metoder. Det är mycket jag känner igen, själva arbetet är i grunden detsamma i Danmark. Vi har ett väldigt gott samarbete inom Norden. Vi arbetar i samma internationella databaser och system och sedan har vi gemensamma arbetsgrupper som har regelbunden kontakt. De är formade utifrån ett specifikt område, det kan röra sig om till exempel bedömning av lärarutbildningar eller som nu då det är aktuellt hur vi förhåller oss till Ukraina men även Ryssland och Vitryssland. Det är jättebra att vi kan samarbeta kring de utmaningar som kommer med den nya situationen, säger Cecilia Löfgren.

Praktiken blev inspirerande och en ögonöppnare

UHR arbetar och samverkar med Antagningsavdelningen, vilket man inte gör i Danmark. Där är det lärosätena som har en stor del av ansvaret för det administrativa arbetet.

– I Sverige har ni fler experter på det området. Det blir väldigt mycket administration och det finns både för- och nackdelar med det tycker jag. Det har varit intressant att se mitt arbete utifrån och på en ny plats, men ändå i ett välkänt sammanhang. Under min vistelse på UHR har jag hunnit att etablera en personlig kontakt med många handläggare. Handläggare som arbetar inom samma område, Centrala Östeuropa och en del asiatiska länder. Efter den. här praktiken kommer jag lättare kunna ta kontakt med dem i olika frågor. Jag ser möjliga samarbeten mellan våra länder

Cecilia Löfgren beskriver praktiken och utbytestjänstgöringen som en inspirationsresa. Hon kan tänka sig att göra fler utbyten i framtiden. Fem veckor gick så snabbt. Även om vädret var riktigt dåligt så är helhetsupplevelsen positiv.

– Det har varit riktigt fint. Jag upplever att alla har varit öppna och gästvänliga. Jag fick god hjälp för att kunna sätta mig in i arbetsuppgifter och få en bra helhetsbild av avdelningen. Jag har fått vara med på de olika enheterna för att kunna se hur de fungerar och hänger ihop.

Programmet NORUT passar många

Att söka till NORUT var en enkelt enligt Cecilia Löfgren. Det gick smidigt att söka till det, hon kontaktade sin chef som kontaktade UHR som bistod med att ta fram en praktikperiod. Hon fick också tips om var hon kunde hyra bostad i Stockholm.

– Programmet tycker jag passar många men det är en fördel att ha erfarenhet, då får man ut mer av praktiken. Jag hade en stor fördel av att ha  arbetat med ENIC-NARIC, som kan vara komplicerat. På grund av min erfarenhet kunde jag verkligen se vad mitt arbete ger i relation till andra myndigheter inom samma uppdrag.

Annelie Westlund, rådgivare och projektledare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ville lära från andra och gå utanför sin bekvämlighetszon. "Då tog jag möjligheten till en utbytestjänstgöring på Statped, avdelningen för tal och språk i Oslo, Norge. Det blev en vinst för både mig och för dem.”

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för att barn, elever och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Annelie Westlunds arbetsuppgifter inom Resurscenter för Tal och språk där den primära målgruppen är barn och unga med språkstörning har genom åren varit många och skiftande.

– Jag har arbetat med utbildning, handledning, stödmaterial och läromedel. Stödet vi erbjuder kan handla om individens lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.

Hon har under sina tretton år på myndigheten gått från specialisering till mer generalisering och tycker det är roligt att arbeta brett men kan sakna den mer verksamhetsnära kontakten med elever och skolpersonal.

– Det ger mig energi och en fördjupning att träffa människor som är så dedikerade sina uppgifter. Jag har tidigare haft kontakt med Statped i Oslo och förstått att de har span på vad vi inom SPSM gör inom området tal och språk. När jag såg möjligheten till utbytestjänstgöring bestämde jag mig för att söka till NORUT och valde att göra den på Statped, Avdeling språk og tale i Oslo, berättar Annelie Westlund.

Kunskap att ta hem till egna organisationen

Statped.no förmedlar specialpedagogisk kunskap till pedagoger, föräldrar och medarbetare inom pedagogisk-psykologisk tjänst. Statped bistår kommuner och landsting med undervisning, rådgivning och kompetensutveckling. Man jobbar med hjälpmedel, vägledningsmaterial, undervisning. Målet är att deras målgrupp använder Statpeds kunskaper till att bygga egen kompetens och bidra till att barn, unga och vuxna med språk och talsvårigheter kam få en likvärdig utbildning, arbets- och samhällsliv.

– Norges organisation stämde bra överens med hur vi har organiserat oss på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under min vistelse fick jag information och inblick i olika projekt de arbetar med, exempelvis om deras översättning av material, hur deras motsvarighet till vår Skolinspektionen är uppbyggd och fungerar, likaså med Skolverket. Jag fick även medverka på deras elevärenden i Drammen. Sammantaget gav det mig väldigt mycket att fundera över och ta hem till mitt eget arbetsområde, säger Annelie Westlund.

Kändes enkelt att ansöka till programmet

Hon tycker inte det var svårt att ansöka till programmet. Annelie Westlund kontaktade Statped och tillsammans med ansvarig chef där ringades tre primära områden in som hon ville undersöka men som också var av intresse för båda parter. Eftersom de liknar varandra och har ett likande statligt uppdrag förväntades tjänsteutbytet vara till nytta för båda parter.

– I det inledande samtalet identifierades möjlighet till kunskapsdelning just inom funktionsnedsättning som inbegriper språkliga svårigheter hos barn och unga. Inte minst vad gäller språkstörning och flerspråkighet. Inom båda myndigheterna pågår också ett organisatoriskt förändringsarbete i stora drag handlar om att decentralisera och bygga kompetens lokalt i kommunerna, eller i Norge regionerna. Här såg vi också en möjlighet att utbyta erfarenhet vad gäller utformning av stöd på nationell respektive lokal nivå.

– Det är bra att tänka till ordentligt kring vilka områden man vill undersöka. Det gör hela besöket bättre. Det var en fantastisk tjänstgöring som gav mig erfarenheter som jag plockar fram många gånger i mitt arbete. Jag gillar verkligen Oslo och i september var det helt fantastiskt vackert i staden. Jag blev dessutom otroligt fint mottagen av mina norska kollegor som tillbringade tid med mig, inte bara på arbetsplatsen utan även på fritiden, säger Annelie Westlund.

Tycker du att NORUT är ett program för alla att söka?

– Jag tycker programmet passar den som har arbetat inom statlig myndighet några år. Under mitt utbyte hade mina norska kollegor många frågor till mig om hur jag och mina svenska kollegor arbetar. Att ha koll på den egna organisationen och hur man arbetar i den är en stor fördel. Nu har vi haft flera erfarenhetsutbytesträffar där vi berättar om saker vi arbetar med inom tal och språk och då på ett mer kollegialt operativt plan. Vi bygger ett erfarenhetsutbyte för att stötta varandra. Det blir win-win för både Sverige och Norge. Jag har fått mersmak för att söka fler utbytestjänstgöringar, det är helt klart.

När Francisco Contreras fick möjlighet att arbeta med den latinamerikanska erkännandekonventionen The Convention of Buenos Aires tvekande han inte.

– Det här är första gången någon från min avdelning är ute på fältet och direkt i konventionsarbetet.

Francisco Contreras arbetar på Universitets- och högskolerådet och han tillämpar dagligen Lissabonkonventionen i sitt arbete med att bedöma utländsk utbildning. Lissabonkonventionen var den första i världen i andra generationens konventioner och reglerar erkännandet av utländska utbildningar inom högre utbildning. Nu har Latinamerika och Karibien nyligen antagit en ny konvention, Buenos Aireskonventionen som skrevs 2019 och började gälla i oktober 2022.

– The Unesco International Institute for Higher Education in Latin America and the Caribbean (IESALC) är ansvarig för att konventionen implementeras i regionen Latinamerika och jag ingår i ett team som arbetar med det. I Latinamerika finns det många människor som vill flytta för att jobba eller studera i andra länder och Europa skulle behöva så många fler personer i arbete, men då krävs det att de har ett erkännande och får hjälp med att kunna söka jobb, berättar Francisco Contreras.

Samarbetet gagnade både lokalt som globalt

Francisco reste till Latinamerika och Unesco/IESALC på ett sex månader långt tjänsteutbyte med uppgiften att koppla på sin myndighets kunskap på organisationens arbete ute på fältet. Samtidigt blev vistelsen en del i en kompetensutveckling och då var det viktigt att fundera över hur en utlandstjänstgöring kunde bidra till det.

– Med min erfarenhet av att ha tillämpat Lissabonkonventionen kunde jag bidra till en viktig konvention samtidigt som jag har utvecklats och lärt mig nya saker. Jag tar med mig ett gediget nätverk hem. Det är viktigt för Europa att ha kontakt med andra regioner om vi ska fortsätta att vara en ledande aktör inom internationalisering av högskoleutbildning, säger Francisco Contreras.

På plats handlade hans arbete om att skriva rapporter, förbereda möten, bygga upp nätverk och långsiktiga samarbeten över regiongränserna samt hålla föredrag för myndigheter i medlemsländerna. Arbetsspråken var engelska och spanska. Francisco är född i Chile och talar spanska och engelska och kan även göra sig förstådd i länder som har portugisiska som språk. Den fördelen gjorde att han snabbt kom in i gruppen och kunna påverka arbetet inom till exempel erkännandet av flyktingar och internflyktingars utbildningar.

– Nu siktar vi på att ännu bättre kunna arbeta med bedömning av utländsk utbildning för länder från Latinamerika. Jag fortsätter att jobba med den nya konventionen för Unesco/IESALC ett par procent av min arbetstid. Det här är början på något långsiktigt, säger Francisco Contreras.

Rekommenderar du andra att göra ett utbyte?

– Ja, självklart. Men det är bra att ha en viss erfarenhet. Se till att få kvalificerade arbetsuppgifter utifrån dina kunskaper. Vi har stor kompetens och den ska vi bidra med och dela med oss av!