Statistik, uppföljning och återrapportering

Den allra största delen av utbildningarna var fristående kurser. Majoriteten av utbildningarna, 84 procent, gavs på grundnivå. På avancerad nivå fanns utbildningar kopplade till de judiska, samiska och sverigefinska minoriteterna, samt utbildningar om de nationella minoriteterna generellt. En kurs på avancerad nivå behandlade finskugrisk fonetik och fonologi med inriktning mot finska, meänkieli och samiska. Utbildningar i finska/finsk kultur, jiddisch/judaistik samt samiska/samisk kultur stod för merparten av utbudet. 39 procent av alla utbildningar utgörs av kurser i finska eller finsk kultur, knappt 26 procent utgörs av utbildningar i jiddisch eller judiska kultur och knappt 20 procent utgörs av utbildningar i samiska eller samisk kultur. Kurser i romani chib eller romsk kultur utgör fem procent av utbudet och utbildningar i meänkieli utgör tre procent av utbudet. Resterade utbildningar handlar om nationella minoriteter generellt.

I sammanställningen har utbildningarna grupperats efter vilken nationell minoritet eller vilket nationellt minoritetsspråk de har koppling till.

Majoriteten av utbildningarna är på grundnivå. En tredjedel av utbildningarna är på avancerad nivå. Det finns två program, ett kandidatprogram och ett mastersprogram. De flesta utbildningar, ungefär hälften, är utbildningar på 15 hp.

Det är fler kvinnor än män som är antagna på utbildningarna, cirka två tredjedelar är kvinnor. Ungefär lika många antagna är i åldern 19–34 år som 35 år och äldre.

Alla utbildningar är fristående kurser, majoriteten på grundnivå. De flesta utbildningar är på 7,5 hp.

Antalet ansökningar har minskat något jämfört med 2023, även om antal utbildningar har ökat något (ytterligare två utbildningar). Könsfördelningen för de antagna är jämn, 58,5 procent kvinnor och 41,5 procent män . De flesta som är antagna är över 35 år. Ungefär 42 procent av de antagna var mellan 19–34 år.

Det fanns fem utbildningar i Meänkieli. Alla är på grundnivå. Tre av dem var på 15 hp och två på 7,5 hp. En kurs under de övergripande utbildningarna om nationella minoriteter behandlar bland annat meänkieli.

Antalet antagna har mer än halverats sedan 2023. Detta beror på att två kurser har ställts in. Majoriteten av de antagna var kvinnor, 80 procent. Endast 16 procent av de antagna var under 35 år.

Det finns inga kurser om tornedalsk kultur.

Alla utbildningar i romani chib eller romsk kultur är på grundnivå och omfattar 7,5 hp.

Könsfördelningen bland de antagna är ojämn. 72 procent är kvinnor. Det är ungefär lika många sökande i åldrarna mellan 19–34 som 35 år och äldre.

De flesta utbildningar i samiska och samisk kultur är på grundnivå. Majoriteten av kurserna är på 7,5 eller 15 hp.

Majoriteten antagna är kvinnor. Det är ungefär lika många antagna i åldern 19–34 som i åldrarna 35 år och äldre.

Vissa av utbildningarna behandlar tre av minoriteterna, som Finskugrisk fonetik och fonologi med inriktning mot finska, meänkieli och samiska, 7,5 hp eller Antiziganism i jämförelse med afrofobi, antisemitism, islamofobi och antisamisk rasism som fanns både som 7,5 hp och 15 hp. Andra behandlar alla fem. Alla utom en av de nio utbildningarna är på grundnivå och de flesta är på 7,5 hp.

Antalet ansökningar minskade i år jämfört med föregående år. Det kan delvis förklaras av att antalet kurser var färre, även om de totalt sett omfattade fler högskolepoäng. 72 procent av de antagna var kvinnor och det var ungefär lika många antagna i gruppen 19–34 år som 35 år och äldre.

Statistiken baseras på data som finns i UHR:s statistikdatabas ASTA och som förts över från antagningssystemet. Utbildningar har inte viktats efter omfattning, utan har räknats som en utbildning oavsett om det är ett program eller en kortare kurs. I tabellerna anges det emellertid hur många av utbildningarna som är program, 7,5 hp, 15 hp samt 30 hp.

Antal utbildningar är antal utbildningar med sökande. Utbildningar som inkluderar tre eller fler minoriteter har räknats med i statistiken gällande de nationella minoriteterna generellt, exempelvis Antiziganism i jämförelse med afrofobi, antisemitism, islamofobi och antisamisk rasism, 7,5 hp och Finskugrisk fonetik och fonologi med inriktning mot finska, meänkieli och samiska, 7,5 hp.

Antal anmälningar inkluderar alla anmälningar som kommit in före sista anmälningsdag. Antagna är antalet antagna vid urval 2.

Sökordet ”samer” är i år ändrat till ”same” för bredare sökträff. I det tidigare materialet (2018–2023) var sökordet ”samer”, då uteslöts utbildningen ”Same- och urfolkshälsa” på Umeå universitet HT2022 och VT2023. Dessa finns nu med.

Sökorden ”minoriteter” och ”minoritetsspråk” är ändrade till endast ”minoritet”. I det tidigare materialet uteslöts utbildningen ”Majoritet och minoritet” på Luleå tekniska universitet VT2020-VT2023. Dessa är nu med. Det var emellertid bara antagna personer på kursen vårterminen 2023.

Lunds universitet har lagt upp ett antal utbildningar i antagningssystemet efter sista anmälningsdag. Det innebär att de inte finns med under ansökningar eftersom de inte existerade vid ansökningsdatum. Behöriga och antagna redovisas dock (urval 2).

Judar

"judisk", "jiddis", "judaistik"

Romer

"romsk", "romer", "romani"

Samer

"samisk, "same"

Sverigefinnar

"finsk", "finland"

Tornedalingar

"meänkieli", "tornedal"

Övrigt

"minoritet", "minoritetsspråk"

Tidigare rapporter kan ha använt andra avgränsningar av utbildningsutbudet, vilket gör att jämförelser över tid blir ungefärliga.

Högskoleutbildning i nationella minoriteters språk och kultur läsåren 2019/23 (pdf)

Statistik för vårterminen 2020 finns i rapporten Antagning till högre utbildning vårterminen 2020.

Högskoleutbildning i nationella minoriteters språk och kultur - vad har hänt? Rapporten ger en återblick på läsåren 2008/2009 till 2016/2017.

Under 2024 fortsatte UHR att sprida resultaten från rapporten Högskolestudier ur ett nationellt minoritetsperspektiv. Rapporten bygger på intervjuer med ett antal studenter ur dessa mångfacetterade grupper och belyser deras erfarenheter av högre utbildning. Rapporten visar att studenterna har många gemensamma upplevelser och utmaningar. Okunskap, osynliggörande och fördomar är något som studenter från nationella minoriteter upplever alltför ofta. Att bli negativt bemött på grund av sin nationella minoritetstillhörighet kan skapa så kallad minoritetsstress. UHR föreslår i rapporten åtgärder som lärosätena kan genomföra i dialog med berörda studenter.

Under 2024 har resultatet av rapporten har presenterats enligt nedan:

• Två webbinarier finns tillgängliga på UHR Play. Det ena riktar sig mot vägledare, det andra mot alla intresserade.
• På UHR:s konferens Kvalitetsdrivet uppmärksammandes den internationella Romadagen och en programpunkt handlade om studenter från de nationella minoriteterna, där lärosätena fick lära sig mer och hitta åtgärder för kunskapshöjning och synliggörande i sina verksamheter under en workshop.
• Den 4 juni fick arbetsgruppen Samling för judiskt liv en dragning på Rosenbad om situationen för judiska studenter i högre utbildning.
• Den 13 juni medverkade UHR i Eurostudents webbinarieserie Eurostudent talks, där bland annat resultat från UHR:s senaste rapport om de nationella minoriteterna avhandlades.

Under 2025 fortsätter UHR med det kunskapshöjande och synliggörande arbetet, bland annat med den digitala konferensen Inspirera, motivera, revitalisera - vilken betydelse har 25 års minoritetspolitik haft?

Rapporten Högskolestudier ur ett nationellt minoritetsperspektiv (pdf)

UHR har på olika sätt informerat om möjligheterna att studera nationella minoritetsspråk, till exempel på Studera.nu. Vi tillhandahåller också korta filmer som syftar till att sprida kunskap om de nationella minoriteterna och att inspirera till högskolestudier, dessa filmer sprids inte bara i UHR:s kanaler utan även av andra aktörer. Ett lektionsmaterial för att informera grundskoleelever om högskolestudier finns också textat på nationella minoritetsspråk.

Information om att studera nationella minoritetsspråk på Studera.nu

Korta filmer, lektionsmaterial och studier: Material från UHR

UHR deltar även årligen i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna. Via samråden får UHR kunskap om vad de nationella minoriteterna anser vara viktigt att arbeta med och har möjlighet att lyfta olika frågor. En viktig fråga som återkommer i samråden är bristen på lärare i de nationella minoritetsspråken. Organisationerna för Tornedalingar, kväner och lantalaiset samt organisationerna för Sverigefinnar lyfte 2024 också en önskan om att få föra dialog med statsråden för skol- och utbildningsfrågor.

UHR har också under året medverkat i två utfrågningar med Europarådet, dels gällande uppföljningen av Europarådets rekommendationer för Sverige att uppfylla Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, dels med ECRI, European Commission against Racism and Intolerance.

Mellan 2013 och 2021 återrapporterades det minoritetspolitiska arbetet till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, som har huvudansvar för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet.

Sedan 2022 rapporterar UHR arbetet till Regeringen via årsredovisningen. Antagningsstatistik rapporteras till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget varje år.

Återrapporteringar 2013 - 2021

Återrapportering 2021 nationella minoriteter UHR (pdf)

Återrapportering 2020 nationella minoriteter UHR (pdf)

Återrapportering 2019 nationella minoriteter UHR (pdf)

Återrapportering 2018 nationella minoriteter UHR (pdf)

Återrapportering 2017 nationella minoriteter UHR (pdf)

År 2016 återrapporterade UHR direkt till regeringen via myndighetens årsredovisning.

Återrapportering 2015 nationella minoriteter UHR (pdf)

Återrapportering 2014 nationella minoriteter UHR (pdf)

Återrapportering 2013 nationella minoriteter UHR (pdf)