Peking november 2023

Lägre tillväxt, men stort intresse för investering i forskning och innovation. 

Ingen har väl kunnat undgå att den smått fantastiska ekonomiska utveckling som Kina har haft allt sedan landet började öppnas upp har bromsat in. Tillväxten under tredje kvartalet låg på för Kinas del måttliga 4,9 procent jämfört med samma period 2022. Fastighetsmarknaden krisar, ungdomsarbetslösheten är hög, nativiteten låg och exporten haltar. Tidigare prognoser att Kina kommer att gå om USA som världens största ekonomi 2030 utmanas nu av spekulationer om att en minskande befolkning snarare kommer att leda till en viss stagnation någon gång efter 2030.

Det finns inga signaler på att det något kärvare ekonomiska läget påverkar viljan att investera i forskning och innovation. Snarare tvärtom.

Talangattraktion inom utbildning och forskning allt viktigare

Däremot påverkar utvecklingen sannolikt på ett mer subtilt plan den unga generationens syn på framtiden. Talangattraktion inom utbildning och forskning seglar upp som en mycket viktig fråga för den kinesiska politiken att hantera framöver.

Forskningssamarbete med Europa

Den geopolitiska situation som råder för närvarande har, tillsammans med pandemin, lett till att volymen forsknings- och innovationssamarbete mellan USA och Kina har gått ner och uppfattas som alltmer problematisk. Europa tycks därför framstå som ett smakligare alternativ för den kinesiska regeringen. Tydliga ansträngningar görs från kinesisk sida för att skapa förutsättningar för ett ökat, eller åtminstone bibehållet, forskningssamarbete med EU-länderna, bland annat genom att bjuda in till välorganiserade möten med universitet och institut.

Kinesiska universitet har varit framgångsrika i EU:s forskningsprogram. I syfte att utveckla samarbetet och öka graden av ömsesidighet inledde EU och Kina 2019 en förhandling kallad EU-China Science and Technology Roadmap. I klartext har EU haft ambitionen att bland annat verka för en ökad transparens och regelstyrning i det kinesiska FoI-systemet. Då förhandlingarna inte har gett för EU önskat resultat beslutade EU-kommissionen inför årets utlysning att begränsa Kinas deltagande till grundforskning samt till utvalda så kallade flaggskeppsprogram inom klimatförändringar och biodiversitet samt livsmedel, jordbruk och grön bioteknik.

EU-Kina samarbeten

Utlysningarna av flaggskeppsprogrammen sker som samtidiga utlysningar där respektive part finansierar ”sina” aktörer i konsortier med deltagande från såväl EU som Kina.

Mer information om Horizon EU-Kinasamarbetet (pdf)Öppna i nytt fönster

Praktisk guide för Kina (pdf)Öppna i nytt fönster

Huvuddelen av samarbetet mellan kinesiska och europeiska forskare låg under Horizon2020 inom kategorin grundforskning (där alltså villkoren för samarbete inte förändras). Om detta samarbetsmönster kvarstår finns därför förutsättningar för en fortsatt hög volym kinesiskt-europeiskt samarbete under Horisont Europa.

Ökad europeisk närvaro

Delegationer från Europa har börjat återkomma till Kina för att gjuta nytt liv i gamla kontakter och för att förstå hur forskningen i Kina har utvecklats under de senaste åren. Det startade redan under våren, men har tagit ordentlig fart efter sommaren. Ett bestående intryck från svenska forskare är att de är imponerade över hur deras samarbetspartners har avancerat inom forskningen, bara under de här senaste åren. För att dra nytta av den utmärkta forskning som sker här i Kina behöver vi både fortsätta att vara relevanta som forskningspartners, samtidigt som vi på ett bättre sätt än tidigare hanterar forsknings- och innovationssamarbeten i en skärpt geopolitisk miljö och med ett Kina som har förändrats.
Nästa möte, så kallat blandkommissionsmöte, inom ramen för samarbetsavtalet om högre utbildning och forskning mellan Sverige och Kina kommer att hållas planenligt under våren 2024.

Lagar av betydelse för internationellt forskningssamarbete

Kinas regering har under de senaste tio åren successivt infört ett antal lagar för att reglera hantering av data och information. Så sent som 2021 trädde en personuppgiftslag och en datasäkerhetslag i kraft. Såväl västerländska handelskammare som regeringar har påpekat svårigheterna med att förutse hur lagarna ska tolkas. Det är även oklart hur forskningsdata ska hanteras i sammanhanget.

I vårt senaste nyhetsbrev från STINT och innovations- och forskningsrådet i Kina skriver vi mer om de lagar som kan påverka forskningssamarbeten. Det är rekommenderad läsning för dig som har eller planerar samarbete med kinesiska samarbetsparter.
STINTs Nyhetsbrev #3- Kinas datasäkerhetslagar och dess implikationerÖppna i nytt fönster 

Kort om Tina Karlberg
Tina är innovations- och forskningsråd i Peking sedan hösten 2022. Tina är är civilingenjör inom Samhällsbyggnadsteknik och har de senaste åren arbetat med analys och innovationsledning på Trafikverket samt med teknik och innovationer för hållbara städer på Siemens. Tina har tidigare arbetet med främjande av svensk miljöteknikexport till Kina och har ett förflutet som teknisk attaché vid ambassaden i Bonn/Berlin.