Att leda högre utbildning - en kartläggning av ledarskap av utbildning i akademin
Att leda utbildning vid svenska lärosäten är avgörande för kvalitet och utveckling inom högre utbildning – men får ofta låg uppmärksamhet och svagt stöd. Det visar en ny rapport som bygger på en nationell kartläggning inom Universitets- och högskolerådets högskolepedagogiska lyft.
Studien vilar på ett gediget empiriskt material bestående av intervjuer av ledare på fem olika nivåer: rektorer, dekaner, prefekter, studierektorer och programansvariga. Totalt har 93 fokusgruppsintervjuer med 335 deltagare från 36 svenska lärosäten genomförts. Kartläggningen har även bestått av kvalitativa enkäter riktade till intervjudeltagare och högskolepedagogiska chefer.
Kartläggningen visar att mycket fungerar bra i ledarskapet på svenska lärosäten, men att det ofta saknas tydliga mandat, stödstrukturer och karriärvägar. Ledarskapet erkänns sällan som meriterande och kompetensutvecklingen fokuserar i stor utsträckning på administration snarare än på pedagogisk utveckling.
Rapporten betonar också vikten av ett akademiskt synsätt även på ledarskapet. Att leda utbildning är i hög grad en kollektiv kunskapspraktik, rotad i kritiskt tänkande, vetenskaplig kompetens och akademiska värden som integritet, nyfikenhet och eftertanke.
Rapporten visar att ledarskap av utbildning i akademin bör ses över och erkännas som en central del av den akademiska kärnan – inte som ett sidouppdrag.