Högskoleprovet främjar en jämnare könsfördelning bland de antagna till högskolan
Universitets- och högskolerådet (UHR) har genomfört en studie som visar att högskoleprovet bidrar till att fler män och något äldre personer antas till högskolan. Det är grupper som annars är underrepresenterade i högre studier.
Studien bygger på en jämförelse mellan det faktiska antagningsutfallet hösten 2024 och en simulering där högskoleprovet inte användes som urvalsgrund.
Fler män och äldre får plats tack vare provet
Resultaten visar att högskoleprovet har störst effekt på utbildningar med höga antagningskrav, som jurist-, psykolog- och läkarprogrammen. Utan provet skulle betydligt färre män i åldern 25–34 år ha blivit antagna. Totalt sett skulle könsfördelningen ha blivit ännu mer ojämn, med en ännu större andel kvinnor bland de antagna.
En andra chans för många
UHR konstaterar att högskoleprovet är ett effektivt sätt att öka mångfalden bland de antagna, särskilt vad gäller kön och ålder. Lärosäten kan själva bestämma hur stor andel av platserna som ska gå till sökande med provresultat – upp till två tredjedelar – vilket innebär att verktyget kan användas ännu mer aktivt för att främja breddad rekrytering.
Siffror från UHR 2: Högskoleprovet breddar antagningen till högskolan (pdf)
Om rapporten
Detta är nummer 2 i UHR:s publikationsserie baserad på siffror om olika aspekter av den verksamhet som Universitets- och högskolerådet ansvarar för.