”Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? – Uppföljning av en enkätundersökning om studieintresse och studiemedel” är en myndighetsgemensam rapport från Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Universitets- och högskolerådet (UHR). Rapporten bygger på resultaten från en enkät som riktades till elever som gick sista året på gymnasiet hösten 2019.

Ung kvinna på skolgård funderar över framtiden, klasskamrater i bakgrunden.

Ladda ner rapporten "Högskolestudier – intresse, planer och finansiering" (pdf)

Mer än hälften av gymnasieungdomarna börjar arbeta direkt efter gymnasiet, 38 procent går vidare till studier och 8 procent saknar sysselsättning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar tydligt vilka som läser vidare på högre utbildningar.

De som började arbeta valde oftast att arbeta inom handel, följt av vård och omsorg. 48 procent av dem som började arbeta hade tidigare funderat på att börja studera vid högskolan.

Vilka börjar studera?

Högskolestudier är det vanligaste alternativet för dem som fortsätter läsa efter gymnasiet, följt av studier vid komvux. De ungdomar som hade föräldrar med högre utbildning och ungdomar med utländsk bakgrund var överrepresenterade i gruppen som valde att studera vidare vid högre studier. Här finns en skillnad mellan de olika studieformerna.

Skillnaderna mellan studerande med olika bakgrundsfaktorer minskar eller försvinner helt när man ser på ungdomar som gått högskoleförberedande program. En del av skillnaden i övergången till högskolan kan förklaras redan i valet av gymnasieprogram.

Populärt att ta studielån även bland skeptiska

Av de ungdomar som innan studenten svarat att de inte ville ta studielån var det ändå 46 procent som tog studielån när de väl började studera på högskola. Av dem som svarat att de inte hade något emot att ta studielån och som börjat studera vid högskola var det 65 procent som tog lån.

Ladda ner rapporten

Ladda ner rapporten ”Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? – Uppföljning av en enkätundersökning om studieintresse och studiemedel” (pdf)