Förmåga viktigare än kunskaper för grundläggande behörighet
18 december 2018
Det finns personer som saknar tillräckliga betyg eller andra meriter för att läsa på högskolenivå, men som ändå kan bedömas klara av sådana studier. Ett nationellt behörighetsprov skulle kunna öppna dörren för dem.
– Universitet och högskolor kan redan i dag ta in sökande på andra grunder än gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat, säger generaldirektör Karin Röding på UHR. Men det har inte funnits någon samsyn hos lärosätena om hur de ska kunna bedöma kompetensen hos sökande som helt eller delvis saknar betyg.
UHR har på regeringens uppdrag tagit fram en detaljerad beskrivning av de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Ett underlag som nästa år går in i ett annat regeringsuppdrag till UHR: Att förbereda försök för ett nationellt behörighetsprov, som ska kunna ta tillvara annan kompetens än den som de sökande kan få genom formella studier.
Utgångspunkter
UHR anser liksom Tillträdesutredningen att en definition av kompetenser bör bygga på det som krävs inom de högskoleförberedande gymnasieprogrammen: till exempel förmåga till argumentation, källkritik, vetenskapligt förhållningssätt och studieteknik.
UHR menar att kompetenser för grundläggande behörighet kan beskrivas som förmågor snarare än kunskaper. Det handlar inte om hur mycket den sökande redan kan utan hur bra hen kan ta till sig nya kunskaper. Genom att mäta förmågan går det att få ett mått på kompetensen hos den sökande.