Peking augusti 2023

Aktuellt om utbildning, forskning och innovation i Kina

Den kinesiska politiken siktar mot att landet i allt högre grad ska vara självgående och självförsörjande inom utpekade, strategiska teknikområden. Det gör att utbildnings-, forsknings- och innovationspolitik är centrala för partiledningen och det gäller inte minst inom natur- och ingenjörsvetenskaperna.

Idag är Kina den ledande forskningsnationen på ett flertal områden och de tre storstadsområdena kring Peking, Shanghai och Guangzhou/Shenzhen är också bland de starkaste innovationshubbarna i världen. Toppuniversiteten stiger på rankinglistorna.

Under våren initierades en omorganisation på forskningsområdet, vilket kommer att påverka hur policy skapas och investeringar och utlysningar genomförs. En vetenskaps- och teknikkommission finns idag direkt under partiet och Ministry of Science and Technology, MOST, har fått en smalare men troligtvis skarpare portfölj. Sannolikt vill partiledningen ha en tätare kontakt med och tydligare kontroll över inriktningen samt över hur pengar spenderas. Mycket av utvecklingen i Kina bygger på en relativt produktiv konkurrens mellan den centrala regeringen och provinserna samt provinser och städer sinsemellan. Denna konkurrens påverkas inte på något avgörande sätt av omorganisationen.

Sedan covid-restriktionerna lyftes i januari 2023 har det kinesiska suget efter internationellt samarbete ökat igen. Det allt skarpare tonläget mellan USA och Kina påverkar dock både möjligheterna och aptiten för samarbete med Kina i alla västländer.

Frånkoppling, riskhantering och reciprocitet

Dialogen mellan likasinnade länder präglas av ökande krav på frånkoppling och förbättrad riskhantering. Horisontella frågor i bilateralt forskningssamarbete betonas allt mer. Generellt uttryckt innebär det att de flesta likasinnade länder vill se mer fokuserade samarbeten kring ”säkra” områden samt gemensamma åtaganden kring frågor som öppen forskning, forskningsetik och balansering (doktorer och studenter som färdas i båda riktningarna). Flera länder står i begrepp att revidera sina samarbetsavtal i den här riktningen.

Om alla länder fullföljer sina indikativa planer så kommer mycket av det statliga forsknings- och innovationssamarbetet att samlas inom klimat och biodiversitet, global hälsa samt livsmedel och jordbruk.

Svensk-kinesiskt forskningssamarbete ”in the new era”

Svenskt-kinesiskt forskningssamarbete har hittills en förhållandevis konstant volym trots det kärva världsläget och reserestriktionerna under pandemin. Det är ännu för tidigt att säga hur volymen kommer att påverkas framöver. Jag rekommenderar gärna STINT’s senaste rapport för den som vill läsa färska data om samarbetsmönstren:
STINTs Rapport ”Shifting patterns in international research cooperation”

Av olika skäl genomförs i år inga gemensamma utlysningar mellan svenska och kinesiska forskningsfinansiärer. Detta har annars skett under de senaste åren mellan Vetenskapsrådet och STINT å ena sidan och National Science Foundation China å den andra.

Ett så kallat blandkommissionsmöte för att diskutera det framtida samarbetet under det bilaterala avtalet mellan utbildningsdepartementet och MOST ska ske tidigt nästa år i Peking.

Svenska miljömyndigheter samarbetar med kinesiska motparter med finansiering från det så kallade 1:13-anslaget. Såväl Havs- och vattenmyndigheten som Naturvårdsverket har pågående om än begränsade insatser inom policy och forskning i Kina, för närvarande inom hållbar vattenkraft och hållbar konsumtion.

Nästa inlägg från Kina kommer att ta upp Horisont Europa och svenska företags forskning och innovation i Kina.

Kort om Tina Karlberg:
Tina är är civilingenjör inom Samhällsbyggnadsteknik och har de senaste åren arbetat med analys och innovationsledning på Trafikverket samt med teknik och innovationer för hållbara städer på Siemens. Tina har tidigare arbetet med främjande av svensk miljöteknikexport till Kina och har ett förflutet som teknisk attaché vid ambassaden i Bonn/Berlin.