I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter - judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer (urfolk). Universitets- och högskolerådet (UHR) arbetar med det minoritetspolitiska målet som en del av Sveriges arbete med att värna de mänskliga rättigheterna.

Målen för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de känns levande. De fem nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, finska, meänkieli och samiska med erkända varieteter.

Information på UHR:s webbplatser

Information om myndigheten och på de nationella minoritetsspråken finns på webbplatsen Uhr.se och allmän information om studier på webbplatsen Studera.nu.

Här hittar du utbildningar i nationella minoritetsspråk

Finska: Stockholm, Umeå och Uppsala universitet

Jiddisch: Lunds universitet    

Meänkieli: Umeå universitet

Samiska: Umeå och Uppsala universitet

Romani chib: Södertörns högskola

Här kan du läsa mer om UHR:s filmsatsning Hjärtespråk för sociala medier, på de nationella minoritetsspråken sydsamiska, lulesamiska, nordsamiska, meänkieli och finska och titta på filmerna.

Här kan du läsa mer om UHR:s undervisningsmaterial "Välkommen till högskolan!” som innehåller film och lektionshandledning för dig som är lärare och vägledare inom grundskolan eller arbetar inom högskolan med breddad rekrytering och information om högskolestudier. Filmen finns textad på de nationella minoritetsspråken.


Uppföljning och återrapportering

UHR har i uppdrag att följa upp, analysera och redovisa internt och externt riktade insatser utifrån minoritetspolitikens mål, i enlighet med propositionen "Från erkännande till egenmakt" och myndighetens regleringsbrev. Sedan 2013 återrapporteras det minoritetspolitiska arbetet till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, som har huvudsansvar för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet.

Här kan du ladda ned återrapporteringarna som pdf för 2018, 20172015, 2014 och 2013.

År 2016 återrapporterade UHR direkt till regeringen via myndighetens årsredovisning.

Studie om minoritetsungdomars syn på högskolestudier

Gymnasieungdomar från de judiska, romska, samiska, sverigefinska och tornedalska minoriteterna har för första gången intervjuats i mindre fokkusgrupper om hur de ser på högskolestudier. UHR rekommenderar i rapporten alla lärosäten att ha en minoritetspolitisk strategi och ger förslag på vad en sådan kan innehålla.

Här kan du läsa rapporten "Vad kan den svenska högskolan göra för ungdomar från Sveriges nationella minoriteter?".

Utbildningsstatistik om nationella minoriteters språk och kultur

UHR presenterar statistik om utbildningar inom de nationella minoriteternas språk och kultur sedan 2015.

Här kan du läsa den senaste rapporten "Högskoleutbildning i nationella minoriteters språk och kultur - vad har hänt?" Rapporten ger en återblick på läsåren 2008/09 till 2016/17.

Här kan du läsa rapporten "Nationella minoritetsutbildningar 2014-2016"

Här kan du läsa rapporten "Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014"

Samråd

UHR deltar tillsammans med Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och UKÄ (Universitetskanslersämbetet), i samråd med de fem nationella minoriteterna.

Syftet med samråden är att stärka de nationella minoriteternas inflytande och vägleda myndigheterna i deras arbete med att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

Minoritetspolitiken och lagstiftning

Den svenska minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteternas språk och kulturer. Sveriges internationella förpliktelser innebär att vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet genom ett grundskydd. Dessutom gäller särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska inom så kallade förvaltningsområden.

Minoritetspolitiken ska främja språk och kultur

Samtliga kommuner och myndigheter ska skydda och främja nationella minoriteters språk och kulturer genom det grundskyddet som innebär att:

  • förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs,
  • det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige,
  • barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt,
  • förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Skyldigheter för finska, meänkieli och samiska

Kommuner och myndigheter har särskilda skyldigheter för finska, meänkieli och samiska. Dessutom gäller särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkielitalande inom Sveriges förvaltningsområden, bland annat att:

  • enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare,
  • myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk,
  • förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken,
  • kommuner har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta.

På Länsstyrelsens webbplats hittar du mer information.

Nedan hittar du länkar till lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt till språklagen.


Kontakt

Vill du veta mer?
Kontakta utredare Annika Ghafoori eller kommunikatör Charlotte Löfgren, avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor. E-post: fornamn.efternamn(at)uhr.se

Senast uppdaterad: 14 november 2018