Högskoleprovsresultat säger ingenting om kravnivån på blivande lärare

Läraryrket är ett av de viktigare yrkena i Sverige för kommande generationer.. Det är också ett av de mest debatterade ämnena i svensk media. I debatten frodas en bild av att kraven på blivande lärare är lågt ställda. Ofta stirrar man sig blind på betyg och högskoleprovsresultat för den sist antagne. Det säger lite om övriga antagna. Och ännu mindre om de som 3,5-5,5 år senare examineras (beroende på inriktning och åldersgrupp på elever).

Fler vill bli lärare, men ytterligare fler behövs…

Antagningsstatistiken visar sedan 3-4 år tillbaka att fler vill bli lärare. Men underskottet på lärare, särskilt inom vissa ämnesområden, ser också ut att öka till ungefär 20-25 procent om tjugo år*. Det är ett stort problem. Sverige är inte unikt, det ser faktiskt likadant ut i många andra Europeiska länder**.

Så antas lärare

För att studera på högskola, oavsett utbildning, krävs grundläggande behörighet. Det innebär avslutad gymnasieutbildning, godkända betyg i svenska, engelska och matematik.  

Relativt höga krav på särskild behörighet… För alla lärarutbildningar krävs även särskild behörighet. Den innefattar att ha gymnasiebetyg i ett antal relevanta ämnen. För ämnesläraren i fysik motsvarar det till exempel: godkänt betyg från avancerade kurser i fysik och matematik, utöver krav på godkänt betyg i samhällskunskap.   För att bli lärare för årskurserna 4 till 6 krävs särskild behörighet i matematik, naturkunskap, samhällskunskap och engelska utöver grundläggande behörighet. För lärarutbildningarna är de särskilda behörighetskraven ofta högre ställda än de krav som ställs för traditionellt högt ansedda utbildningar. På varje utbildning oavsett inriktning ska, enligt högskoleförordningen, minst en tredjedel av platserna fördelas bland sökande som skrivit högskoleprovet. 

Särskilda behörigheten garant för adekvat kravnivå på blivande lärare

1. Det finns gott om lärarutbildningsplatser eftersom vi behöver så många lärare.
2. Kraven på särskild behörighet är högt ställda och många uppfyller dem inte.

Dessa faktorer sänker söktrycket till lärarutbildningar. Det får till följd att högskoleprovsresultat och betyg för den som kom sist in i den antagningskvoten kan vara mycket lågt och inte så relevant att jämföra. Det är den särskilda behörigheten som är garanten för en adekvat kravnivå på de blivande lärarna. Du kan aldrig bli antagen utan att uppfylla behörighetskraven!

Högskoleprovsresultatet för blivande lärare säger ingenting alls om lärarkåren

Högskoleprovet genomförs av runt 140 000 personer per år. Många har höga resultat på provet men många har också relativt låga och mycket låga resultat.  De som påbörjat, men inte slutfört högskoleprovet räknas också in i resultatstatistiken. Den ger därför en direkt felaktig bild. Det gäller särskilt lärarutbildningen, där kravet på resultat på högskoleprovet är lågt till följd av det låga söktrycket till följd av de höga kraven på särskild behörighet. Ett moment 22!

Undersökningar visar att lärare, precis som andra, inte bara drivs av ett kall, utan av god arbetsmiljö och löneutveckling***. Det är sannolikt också detta vi ser effekten av nu när intresset ökar för utbildningen och yrket i takt med att lönerna och karriärmöjligheterna ökat.  Det är också viktigt i debatten om lärarutbildningen att veta vilka krav som faktiskt ställs på den som antas och dess attraktivitet. 

* Trender och Prognoser 2014. Befolkningen, utbildningen och arbetsmarknaden med sikte på 2035 (SCB).

** The Teaching Profession in Europe Practices, perception and policies (Eurydice) Eurydikestudie: Stor risk för lärarbrist i Europa.

*** Läraryrkets attraktionskraft (Lärarnas Riksförbund 2012)