Okunskap, osynliggörande och fördomar är något som studenter från nationella minoriteter upplever alltför ofta. Att bli negativt bemött på grund av sin nationella minoritetstillhörighet kan skapa så kallad minoritetsstress. UHR föreslår åtgärder som lärosätena kan genomföra i dialog med berörda studenter.

Många judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som läser på högskolenivå har mer negativa erfarenheter från sin tidigare skolgång. De menar att högskolan i jämförelse är en tryggare miljö med färre problem kopplade till minoritetstillhörigheten. Men att det ändå behövs fler åtgärder för att minska minoritetsstressen på högskolan. ”Man blir en vandrande föreläsningsserie”, säger en student i en intervjustudie som UHR:s rapport grundas på.

– Vi föreslår att universiteten och högskolorna i dialog med studenter från dessa grupper satsar mer på att öka kunskapen om Sveriges nationella minoriteter samt att synliggöra de problem som kommer med okunskap, säger Anders Ljungberg, avdelningschef vid UHR.

Språkutbildningar ger upprättelse

Lärosätena kan exempelvis dels öka insatserna för breddad rekrytering och breddat deltagande, göra mer för att motverka diskriminering och dels ge fler utbildningar i nationella minoritetsspråk. Att det finns högskolekurser i just de egna minoritetsspråken upplever många av dessa studenter som en upprättelse och ett erkännande. Men det går fortfarande att göra mer.

Främja nationella minoriteters rättigheter och språk

UHR har ett uppdrag att främja de nationella minoriteternas rättigheter och de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska med varieteter. Den aktuella rapporten bygger på intervjuer om upplevelser av högskolestudier bland studenter som tillhör de nationella minoriteterna.

Rapporten Högskolestudier ur ett nationellt minoritetsperspektiv finns under publikationer på uhr.se

Kontakt

Pressfunktionen
010-470 06 91
press@uhr.se