Högre utbildning och de nationella minoritetsungdomarna

Vad gör UHR för de nationella minoriteterna?

UHR har en rad aktiviteter som syftar att främja nationella minoriteter. Till exempel deltar och driver myndigheten årliga samråd med nationella minoriteter och skolmyndigheter. UHR samordnar fortbildning för lärare om nationella minoriteters språk och kultur. På webbplatserna Studera.nu och UHR.se finns grundläggande information på nationella minoritetsspråk. Sedan några år tillbaka görs statistiska uppföljningar och utredningar med kring utbud och sökandetryck i nationella minoritetsspråk o kultur som diskussionsunderlag för sektorn.

Vad har hänt generellt?

• Lag om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk.
• Fler utbildningar, färre utbildningsanordnare,
• Fler behöriga sökande, antagna och registrerade studenter.
• Jämnare könsfördelning på flera utbildningar
• Studenters prestationsgrad på fristående kurser har varierat

Fem Universitet och Högskolor ger utbildning i minoritetsspråk och kultur, men det brister i utbildningskedjan. Det är svårt att kunna skaffa sig behörighet till dessa kurser i grundskola och gymnasium pga lärarbrist.

• Lärarutbildningar saknas för alla språk.
• Språkkurser i Romani Chib saknas helt.

Uhr rekommenderar:

• Utbildningar för lärare inom alla minoritetsspråk.
• Sammanhängande utbildningskedjor för alla minoritetsspråk inom högskolan.
• Marknadsföring och vägledning lokalt och nationellt.

Hur ser dagens ungdomar från nationella minoriteterna på högre utbildning?

En fokusgruppsundersökning är genomförd med 9 grupper och 40 ungdomar som själva fått definiera sin kulturtillhörighet och svara på frågor utifrån den.

Områden som framstod som tydliga genomgående var:

Brist på vägledning/brist på professionell språkutbildning i grundskola och gymnasium/ Brist på aktiviteter från högskolan/ Erfarenheter av tidigare diskriminering och okunskap i grundskola och gymnasium.

Avakademisering av språk - Identitetsfråga mer än något annat. Man visar vem man är och att tala sitt språk.

UHR uppmanar till:

Minoritetspolitisk strategi på lärosätena – som ett tydligt ställningstagande, faddrar, studieinfo, högskolepedagogisk utbildning, rutiner, information, aktiviteter med koppling till minoriteterna, studentföreningar, ställningstagande.

Lärosäten bör arbeta för att öka medvetandegraden om de nationella minoriteterna och bekräfta deras existens.

Under frågestunden dök en del idéer och förslag upp.

• Lyft värdet av många språk ute i vården. Samverkan med landstinget, införa korta valbara kurser för att kunna möta äldre o sjuka.
• Valbart tillägg inom olika vårdutbildningar t ex
• Samarbete kring distanskurser mellan lärosäten
• Utbildningssamarbete med Norge och Finland.
• Studentkårerna kanske kan driva frågan och samarbeta med minoritetsorganisationerna.

En slutkommentar från publiken:

”Är det inte skamligt att vi inte kan erbjuda ordentlig utbildning i landets egna minoritetsspråk inom landets gränser?”