Fem framgångsfaktorer främjar utlandsstudier inom professionsutbildningar

Under EU:s mål 

Före pandemin var det i genomsnitt 15 procent av alla studenter som tar sin första examen från en svensk högskola som hade studerat utomlands under de senaste 6 åren. Från läsåret 2022/2023 är motsvarande andel 8 procent enligt UKÄ:s och SCB:s rapport Internationell studentmobilitet i högskolan 2022/2023. Sverige ligger under EU:s  tidigare mål om att minst 20 procent av studenter i EU ska ha studerat eller praktiserat utomlands under sin studietid. Ett förslag är att detta mål ska höjas till 25 procent, men det är ännu inte beslutat.

Få studenter på professionsutbildningar studerar utomlands

I genomsnitt deltar studenter på professionsutbildningar i utlandsstudier lägre grad än genomsnittet för alla utbildningsprogram. Studenter på professionsutbildningar utgör nästan hälften av den totala studentpopulationen och är därför en viktig målgrupp för att öka andelen studenter som studerar utomlands inom sin utbildning.

Utvalda professionsutbildningar 

Plints arbetsområde Mobilitet har under 2023 genomfört en kartläggning bland några utvalda professionsprogram för att ta reda på vad som skiljer de professionsutbildningar som lyckats bättre med att få fler studenter att studera utomlands. De utvalda utbildningarna är högskoleingenjörsprogrammet, ämneslärarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet.

De lärosäten som enligt statistiken har lyckats bäst med att få studenter att åka på utbyten inom respektive utbildning är:

• Högskolan i Halmstad för högskoleingenjörsprogrammet
• Kunglliga Musikhögskolan i Stockholm för ämneslärarprogrammet
• Stiftelsen Högskolan i Jönköping för Sjuksköterskeprogrammet 

Faktorer som främjar utlandsstudier

Kartläggningen visar att det finns gemensamma framgångsfaktorer, oavsett utbildningsämnen och lärosäten, som främjar att fler studenter genomför utlandsstudier, dessa är:

1. Tydligt tillämpande av riktlinjer för tillgodoräknande av kursinnehåll som kan bedömas motsvara det som ingår i kurs/program vid hemmalärosätet
2. Mobilitetsfönster med garantier om tillgodoräknande exempelvis genom kombination av valbara kurser och utvalda kurser hos strategiska partners
3. Strategiskt arbete, genom information till studenter, drivande programansvariga och aktivt ledningsstöd.
4. Djupare samarbete med utvalda strategiska och kvalitetssäkrade partners
5. Erbjudande om sammanhängande kurser på engelska för att skapa möjligheter för inresande studenter och goda relationer med strategiska partners.

Exempel från några professionsutbildningar

Eva Nivbrant Wedin, Professor i rytmik och ordförande i lärarförslagsnämnen vid Institutionen för Musik Pedagogik och Samhälle på Kungliga Musikhögskolan:
– Vi försöker underlätta utbyten genom god kommunikation mellan lärare, studierektorer och studenter, samt tydliga riktlinjer för tillgodoräknande. Vi har även byggt upp långvariga relationer med några lärosäten som vi arbetar lite tätare med. Kollegiet är väldigt stöttande och tycker att internationalisering är viktigt, och vi har arrangerat flera studieresor för lärarna så att de också själva får se och uppleva vad studenterna möter under sina utbyten. Dessutom är musik ett ämne som lämpar sig bra för utbyten eftersom musiken är ett gränsöverskridande språk och det finns en lång tradition av internationalisering inom musikstudier.

Jeanette Gullbrand - programansvarig utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad:
– Det finns i programmet en positiv attityd till utlandsstudier och vi berättar också tidigt om hur de skall gå tillväga för att ansöka och vilka stipendier de kan söka. Under vårterminen i årskurs 2 har vi valfria kurser i programmet som är lämpliga för utlandsstudier. Programansvarig och studenter som tidigare varit iväg hjälper till för att välja ut lämpliga kurser och universitet utomlands. Den främsta framgångsfaktorn är troligtvis att det har blivit en kultur som går i arv år från till år att studenter från årskurs 3 "säljer in" hur lärorik deras utlandstermin har varit till studenterna i år 2. 

Nya och kortare utbytesformer – fler möjligheter till utlandsstudier

De nya och kortare utbytesformerna kommer att öka möjligheterna att genomföra utbyten, bland annat minimitiden för utbyten inom Erasmus+ har kortats från tre till två månader. I kombination med digitala studier går det att genomföra utbyten på minst 5 dagar, exempelvis i form av så kallade BIP:s (Blended Intensive Programmmes). Det här kan särskilt gynna studenter på professionsutbildningar och skapa mobilitetsfönster även under kortare VFU-perioder eller genom sommarkurser. 

Mer information om studien:
PM Främja mobilitet i professionsutbildningar (PDF)

Presentation om studien Främja mobilitet i professionsutbildningar - från konferensen Internationaliseringsdagarna november 2023. (PDF).

Artikel: Catrine Åkerblom från UHR om arbetet med att skapa bättre förutsättningar för mobilitet inom professionsutbildningar.