Utomeuropeiska ungas vägledningsbehov

Michael Lindblad inledde med att ge oss ett lite mer samiskt perspektiv på världen. Utifrån hans perspektiv var vi alla i salen någon sorts Mellaneuropeer. Efter en kraftfull välkomnande jojk och en omfattande forskningsöversikt var det så dags för dagens tema; de utomeuropeiska ungas vägledningsbehov.

Michael tog avstamp utifrån sitt egna ganska tidiga "Skolmisslyckande".

Ungas handlingshorisonter är en mix av samspelande srukturella förutsättningar; etnicitet, klass, kön, geografisk plats och migration.

Andelen unga med migrationsbakgrund som når slutbetyg i gymnasiet efter tre år är ungefär hälften av totalen, men de kommer igen.

Undersökningen gjordes på 20 ungdomar. 8 födda i Sverige, 12 utanför Sverige och de allra flesta med bakgrund i Mellanöstern. Flyktingbakgrund utan tillgång till ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Familjen helt central oavsett om de levde, levde i gamla hemlandet eller i Sverige. Alltså även för den ensamkommande finns familjen där.  Ofta har unga människor ett stort ansvar för sin familj. Den äldste har ofta sämst förutsättningar som ska vara den som först går igenom skolsystemet. Hen är då ibland också kommen till Sverige i ett förhållandevis sent skede, vilket spelar stor roll för förutsättningarna att tillgodogöra sig språket. Den äldste har ibland också ett stort ansvar för syskon och även vuxna familjemedlemmar. Inte sällan förväntas man bidra ekonomiskt till familjen utöver att gå i skolan utan de bästa förutsättningarna.

Stödjande lärare, vägledare och andra vuxna spelar en mycket viktig roll. Ofta hänvisas till person x, utan vars stöd jag aldrig hade klarat gymnasiet eller läst vidare.

Många, framförallt flickor är ofta hårt hållna och såg skolgången som ett utrymme för frihet. Man struntade kanske i lektionerna, gick på stan eller åkte till och med till en annan stad. Men det var viktigt för dem och de tyckte även som äldre att det var värt det, även om skolan gick mindre bra.

Michael rundade av med att konstatera att dessa ungdomar inte på något sätt var några "loosers". Alla var anställda och eller studerade i högre utsträckning än den större gruppen på 100 ungdomar man jämfört med i studien.

Möjliga förklaringar till det: Familjerna var intakta i mycket större utsträckning. Missbruk, psykiska problem osv rapporterades i mindre utsträckning och man flyttade inte runt, när man väl etablerat sig. Att unga arbetar redan i skolåren i stor utsträckning kan också bidra till att överbrygga till arbete när de blivit äldre.

Michaels tips till Skolan:

• Ökad kunskap bland skolpersonal om elevernas livsvillkor är nödvändiga. Erkänn olikheten är ett sätt att minska diskriminering.
• Riktad coachning för struktur och uppmuntran.
• Samverka med föräldrarna
• God vägledning
• Höj ålderstaket på gymnasiet, så att de får börja även om de är lite äldre.

Michaels tips för etablering på arbetsmarknaden

• Flexibilitet i vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning så att man kan återkomma till studier. Viktigt med flera andrachanser!
• Riktat stöd och anpassade projekt för att överbrygga till arbetsmarknaden.
• Uppmärksamma diskriminering i anställningsprocesser!