Yttrande avseende förslag till ny förordning Erasmus+ 2028-2034

• En tydligare reglering avseende andelen nationell medfinansiering av det nationella kontoret får som konsekvens ett ökat krav på Sverige att medfinansiera kostnaderna för förvaltningen av programmet. En sådan utveckling kan utifrån nuvarande anslagsramar påverka UHR:s möjligheter att genomföra sitt uppdrag.  
• Skrivningar i förordningsförslaget pekar på en utveckling mot att endast ha ett nationellt kontor vilket får konsekvenser för förvaltning av programmet i Sverige och andra medlemsländer. Även om en sådan utveckling kan bidra till en effektivare administration bör varje medlemsland utifrån nationella förutsättningar avgöra hur förvaltningen av programmet ska organiseras.
• För att önskade synergier mellan Erasmus+ och andra EU-fonder och program ska vara praktiskt realiserbara behöver förutsättningar för detta skapas både inom ramen för kommande förhandlingar av EU-förordningar och inom ramen för den nationella implementeringen.

UHR lämnar synpunkter på följande aspekter i förslaget till Erasmus+ förordning, i linje med förfrågan från utbildningsdepartementet:

Inledande skäl och policyinriktning

Förenklingar i genomförandet av programmet

UHR ser mycket positivt på att vikten av ytterligare steg gällande förenkling i genomförande av programmet lyfts fram i flera punkter (exempelvis punkterna 35 och 42). Tydliga skrivningar i förordningen ger förutsättningar för att förenklingar kan implementeras i praktiken i arbetsplaner, programguider med mera. Detta kan till exempel gälla stöd för deltagande i kontaktseminarier och tematiska seminarier (så kallade Transnational Cooperation Activities) som idag har ett omständligt regelverk för planering och redovisning trots att bidragssumman är relativt liten.  

Sverige bör därför i förhandlingarna sträva efter att den inledande skrivningen i punkt 40 ”In order to simplify requirements for beneficiaries, simplified cost options in the form of lump sums, unit costs and flat rates should be used to the maximum possible extent” bibehålls.

Den nationella förvaltningen av programmet

UHR noterar att kommissionen föreslår att förvaltningen av Erasmus+ bör effektiviseras bland annat genom att begränsa eller minska antalet nationella kontor (punkt 49). UHR anser att en sådan strävan ligger i linje med en effektiv statsförvaltning. UHR anser dock att medlemsländerna är bäst lämpade att organisera förvaltningen av programmet utifrån nationella förutsättningar. Därför bör frågan om antalet nationella kontor inte regleras i Erasmus+förordningen. Det finns även behov av vissa förtydliganden i förordningen avseende antal nationella kontor. Se vidare kommentarer till artiklarna 18 och 19 nedan.

UHR anser vidare att en effektivare förvaltning av Erasmus+ även bör inkludera en förenklad nationell förvaltning av gemensamma verktyg, nätverk och kontaktpunkter som till exempel Europass, Euroguidance, Eurydike, eTwinning, EPALE och Enic-Naric. I dagsläget hanteras dessa insatser genom särskilda utlysningar, kontrakt och rapportering, ofta med en mycket detaljerad styrning och en annan planering- och rapporteringscykel. En mer samlad förvaltning av programmets olika delar skapar förutsättningar för att uppnå målsättningen som uttrycks i punkterna 31 och 32, till exempel gällande en mer systematisk användning av verktygen. Ett bra exempel på hur detta kan hanteras är de så kallade Nationella yrkesutbildningsteam som är en del av Erasmus+kontraktet mellan EU-kommissionen och de nationella kontoren i form av en separat budgetpost baserad på klumpsumma. Se även kommentarer till artikel 20.5.

Inkludering och mångfald

UHR välkomnar att programmet även i fortsättningen har fokus på inkludering så att alla individer – oavsett förutsättningar – ska kunna delta och utvecklas genom Erasmus+ (punkt 34). De föreslagna skrivningarna i artikel 8 ger bra stöd för fortsatta insatser för att bredda deltagandet.

UHR noterar att skrivningen i punkt 34 “… the Programme should allow to give priority in the grant awarding process to quality projects that actively address the inclusion and involvement of participants with fewer opportunities” är mycket explicit. Utifrån skrivningen går det dock inte att bedöma hur detta kan komma att påverka handläggningen av ansökningar och de kriterier som används vid fördelning av medel samt konsekvenserna för deltagande i programmet.

UHR bedömer att tidigare nämnda förenklingar också bidrar till inkludering genom att möjliggöra för fler aktörer att ansöka till programmet. UHR konstaterar dock att implementering av de så kallade småskaliga partnerskapen under pågående programperiod inte har fått den avsedda effekten på nationell nivå. Medan småskaliga partnerskap är tänkta för små organisationer med begränsad administrativ kapacitet och nybörjare söks de idag ofta av andra större och återkommande organisationer.

Synergier med andra EU-fonder och stöd

UHR noterar att synergier med andra EU-fonder och stöd fortsätter att betonas och förstärks i syfte att optimera mervärdet samt öka investeringarnas omfattning och effekt (punkt 45). Som i nuvarande förordning finns det i förslaget skrivningar (artikel 10 och 11) som till exempel ska möjliggöra överföring av medel mellan fonder och program samt möjlighet att finansiera vissa insatser från både Erasmus+ och andra EU-fonder.  

UHR anser att möjligheten till synergier är positiv i sak men erfarenheten från implementering av nuvarande Erasmus+program och andra EU-fonder visar att skillnaderna i regelverk, styrning och målsättningar gör det mycket svårt att genomföra i praktiken. Till exempel har projektförslag som bedömts vara utmärkta men inte kunnat få finansiering inom Europauniversitet och Yrkesutbildningscentra tilldelats Spetskompetensstämpeln (Seal of Exellence) av kommissionen och rekommenderats att få stöd från andra EU-källor, exempelvis ESF+ och regionala utvecklingsfonden eller nationella/regionala källor. Detta har inte skett i Sverige.  

UHR bedömer att en förutsättning för förbättrade synergier i kommande programperiod är:

• Att möjligheter till synergier och hur dessa kan implementeras genom till exempel överföring av medel mellan fonder och program är tydligt framskrivna i andra förordningar och beslut som nu förhandlas, som till exempel förslag till nya struktur- och jordbruksfonder, förslag till ny konkurrenskraftsfond och förslag till ny Horizon Europa.
  (Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing the European Fund for economic, social and territorial cohesion, agriculture and rural, fisheries and maritime, prosperity and security for the period 2028-2034 and amending Regulation (EU) 2023/955 and Regulation (EU, Euratom) 2024/2509, Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on establishing the European Competitiveness Fund ('ECF’)  och Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing Horizon Europe, the Framework Programme for Research and Innovation, for the period 2028-2034 laying down its rules for participation and dissemination, and repealing Regulation (EU) 2021/695.)
• Att de olika fondernas och programmens regelverk, till exempel när det gäller utlysningar och redovisning utformas, så att de underlättar finansiering av vissa insatser genom både Erasmus+ och andra EU-fonder.
• Att synergier konkretiseras nationellt i framtagande av till exempel de nationella partnerskapsöverenskommelserna, nationella prioriteringar för de olika fonderna och program och uppdrag till myndigheter. Detta inkluderar att överväga om det finns skäl för Sverige att nyttja möjligheten (se artikel 10.2 i förslaget) att överföra medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning (exempelvis från socialfonden och regionala utvecklingsfonden) till Erasmus+.

UHR bidrar gärna i en nationell dialog om förutsättningar och utveckling av synergier mellan Erasmus+ och andra EU-fonder.

Kapitel I, Allmänna bestämmelser

Artikel 2 – Definitioner

UHR ser positivt på den föreslagna definitionen av vuxnas lärande (punkt 2) med dess breda syftesbeskrivning och noterar att den avgränsning som finns i dagens förordning gällande ”non-vocational” har tagits bort. För att det ska vara tydligt för utbildningsanordnare och andra organisationer inom vilken sektor de är behöriga att söka är det dock viktigt att:

• Den tydliga definitionen av yrkesutbildning i punkt 16 bibehålls.
• Det även i fortsättningen är möjligt att nationellt närmare fastställa inom vilka utbildningsformer och områden anordnare ska anses vara behöriga sökande inom respektive sektor.

Artikel 3 - Programmets mål

UHR välkomnar att programmets betydelse för EU:s konkurrenskraft och kompetensförsörjning lyfts fram i målsättning. Att möjliggöra rörlighet av studerande och arbetstagare bidrar till både professionell och personlig utveckling samt ökad anställningsbarhet. UHR anser därför att ett uttalat mål för programmet bör vara att främja mobilitet i utbildningssyfte. UHR noterar också att skrivningar om europeiskt mervärde som finns i dagens förordning saknas. Erasmus+ är ett viktigt verktyg för att uppfylla målen i rekommendationen Europa på väg. Både av kommissionens förarbeten och uppföljning av nuvarande program framgår att mobilitet är kärnan i programmet. Det är därför förvånande att mobilitet i utbildningssyfte inte omnämns i programmets mål.

Nedan anges förslag på hur mobilitet i utbildningssyfte kan förtydligas i artikel 3:

• Punkt 1, första stycket: ”…lifelong learning, including learning mobility…”
• Punkt 1, första stycket: “…developing the European Education Area, contributing to the objectives in Council Recommendation Europe on the move…”
• Punkt 2, skapa ett eget delmål om mobilitet i utbildningssyfte, alternativt lägga till ”learning mobility” i delmål a och/eller d.

Kapitel II – Insatsernas omfattning

Artiklar 4 - 7

UHR välkomnar att programmets generella struktur och insatser inom utbildningsområdet i stort sett bibehålls. En kontinuitet i programmet med fokus på mobilitet i utbildningssyfte blir ett stöd i dialogen med projektägare, effektiviserar genomförande och underlättar extern kommunikation.

Artikel 5 Talent and excellence development opportunities

Beskrivningen av den nya insatsen Erasmus+ scholarships är knapphändig i förordning och förarbeten. UHR kan därför inte bedöma insatsens betydelse för kompetensförsörjning och utbildning i EU och Sverige samt eventuella administrativa konsekvenser för UHR. Det saknas:

• närmare beskrivning av vad insatsen innebär
• vad som menas med ”strategic educational fields”
• information om insatsens omfattning och
• om insatsen ska administreras genom direkt eller indirekt förvaltning.

Artikel 6, Cooperation among organisations and institutions

UHR noterar (punkt b) att European school alliances föreslås bli en ny insats inom ramen för partnerskap för spetskompetens och innovation. En första utlysning om pilotverksamhet gällande European school alliances planeras till 2026. UHR menar det är viktigt att erfarenheter av piloten tas tillvara och en första uppföljning genomförs innan beslut tas om att inkludera detta som en permanent insats inom programmet.

Kapitel IV – Finansiella bestämmelser

Artikel 9, budget

UHR konstaterar att den totala budgeten för programmet (punkt 1) har ökat jämfört med föregående programperiod och myndigheten ser positivt på att fördelningen av budget över sjuårsperioden är relativt jämn såsom det framgår i förslaget till långtidsbudget (COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN COUNCIL, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS A dynamic EU Budget for the priorities of the future - The Multiannual Financial Framework 2028-2034). Det skapar förutsättningar för ytterligare konsolidering av programmet och underlättar planering och genomförande.

Samtidigt noterar UHR att den planerade ökningen av budget (på cirka 50 procent) över sjuårsperioden, ändå innebär i stort sett liknande budget 2028 som 2027. Detta beror främst på den kraftiga utökning av budget på närmare 100 procent som sker under innevarande programperiod. UHR konstaterar också att de målsättningar kring utresande mobilitet inom högre utbildning och yrkesutbildning som återfinns i rådsrekommendation Europa på väg svårligen kan nås med föreslagen budget. UHR anser att medel till mobilitet inom högre utbildning och yrkesutbildning bör värnas och prioriteras i kommande förhandlingar om långtidsbudgeten samt i arbetsplaner. Även mobilitet inom skola bör värnas, dels då det är en stor efterfrågan från målgruppen, dels för att mobilitet i tidig ålder lägger grunden för intresse och förutsättningar för både studerande- och arbetstagarrörlighet senare i livet.

UHR välkomnar mindre detaljreglering av budget i förordning, som bör leda till ökad flexibilitet i genomförande. UHR noterar att minskad reglering även omfattar andelen förvaltningsmedel, som tidigare reglerats direkt i förordning (Jämför skrivningar i artikel 17.3 Europaparlamentets och rådets förordning, (EU) 2021/817, om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013.). Det är dock viktigt att förhandling om den årliga arbetsplanen inte kompliceras i alltför stor grad då fördelning av budget i större utsträckning förväntas ske i den årliga arbetsplanen. Det är även viktigt att det inte innebär en förskjutning av programmets resurser gentemot implementering via direkt förvaltning av kommissionen eller andra stora svängningar som försvårar framförhållning eller planering på ett nationellt plan. Kommissionen bör även skapa bättre förutsättningar för medlemsländerna att i dialog med de nationella kontoren analysera och lämna synpunkter på den årliga arbetsplanen.

Ytterligare finansiering från Global Europe förväntas bidra till programmets internationella dimension (punkt 2). UHR noterar dock att det är oklart vilka summor det rör sig om samt hur regelverket kommer att se ut för dessa fonder. Under innevarande programperiod 2021-27 medför såväl geografisk som finansiell detaljstyrning samt en komplicerad ansökningsprocedur till inlåsningar och ineffektiv hantering, med försämrat deltagande och budgetförbrukning som följd. UHR noterar att förslag till långtidsbudget för Global Europe förvisso även framgent struktureras utifrån prioriterade regioner men att det också står att prioriteringar ska vara ”coupled with flexibility to reallocate funds between envelopes and mobilise an overall unallocated reserve to address emerging needs and new priorities". UHR bedömer det som positivt om en sådan formulering kan behållas i kommande förhandlingar av Global Europe och bidra till förenklingar för genomförande av Erasmus+programmet.

Kapitel VIII – Förvaltnings- och revisionssystem

Artikel 18, National authority

UHR anser att skrivningen i punkt 2 pekar mot att endast ett nationellt kontor ska utses. UHR föreslår att punkten i likhet med nu gällande förordning kompletteras med en skrivning om att ”nationella myndigheter får utse fler än ett nationellt programkontor”. (Jämför skrivningar i artikel 26.3 Europaparlamentets och rådets förordning, (EU) 2021/817, om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013.) En sådan komplettering kan tillsammans med den föreslagna skrivningen i punkt 49 under de inledande skälen bidra till en utveckling mot en effektivare förvaltning samtidigt som möjligheten att anpassa organisering till nationella förutsättningar kvarstår. 

Även skrivningar i punkt 6 och punkt 8 ”operation of its national agency” och ”tasks entrusted to its national agency” pekar mot att endast ett nationellt kontor ska utses.

UHR noterar i punkt 6 en skärpt formulering rörande den nationella medfinansieringen av det nationella kontorets kostnader för förvaltning av programmet. Enligt förslaget förväntas medlemsländernas finansiering vara “at least equivalent to the contribution” från Erasmus+budgeten. Detta skiljer sig från den mer allmänna skrivningen i nu gällande förordning om att ”tillhandahålla adekvat medfinansiering för drift av de nationella programkontoren”. Tydligare reglering avseende andelen nationell medfinansiering av det nationella kontoret får som konsekvens en betydande ökning av kravet på Sverige att medfinansiera kostnaderna för förvaltningen av programmet. Växelkursförändringar kan dessutom försvåra budgeteringen av den nationella medfinansieringen. Vidare anser UHR att den mer allmänna skrivningen som finns i nu gällande förordning ger större möjlighet för medlemsländerna att anpassa finansieringen utifrån nationella förutsättningar och är därför att föredra.

UHR uppmärksammar att förväntan på den nationella myndigheten (National authority) har stärkts till ”provide the Commission with a report” (punkt 9). I nuvarande förordning står det ”varje år informera”. Det är dock oklart om det innebär utökade förväntningar kring innehåll och format och UHR kan därför inte bedöma eventuella konsekvenser och merarbete av föreslagen ändring.

Artikel 19, National agency

UHR anser att även skrivningen i punkt 1 (d) pekar mot att endast ett nationellt kontor ska ha den expertis som behövs för att implementera insatserna inom programmets alla sektorer. I linje med det som tidigare har anförts gällande den nationella organiseringen av förvaltningen föreslår UHR att punkten kompletteras med följande skrivning: ”Om en medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet har mer än ett programkontor, ska dessa nationella programkontor gemensamt ha den sakkunskap som krävs för att täcka alla de sektorer som ingår i programmet” (Jämför skrivningar i artikel 27.3 Europaparlamentets och rådets förordning, (EU) 2021/817, om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013.).

Artikel 20, European Commission

UHR föreslår, i linje med tidigare synpunkt gällande den nationella förvaltningen av programmet att punkt 5 ändras enligt nedan. UHR bedömer att en sådan skrivning kan bidra till att finansieringen regleras genom ett kontrakt med kommissionen som även inkluderar stödet för gemensamma verktyg, nätverk och kontaktpunkter.   

5. The Commission shall make the following Programme funds available to the national agency:

(a) a contribution for grant support for the Programme actions the management of which is entrusted to the national agency;

(b) a contribution in support of the national  agency’s Programme management tasks including if relevant an additional contribution for actions under Article 7, points (a) and (b).;

(c) if relevant, an additional contribution for actions under Article 7, points (a) and (b).

Beslut

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Eino Örnfeldt efter föredragning av utredare Cristina Pontis i närvaro av avdelningschef Jerker Dahne, biträdande avdelningschef Heléne Säll Matsson, ekonomichef Niclas Forsberg, rättschef Anna Hörnlund samt enhetschefer Daniel Edquist och Ellen Gosdoum.