Stora framsteg, men bättring krävs kring mobilitet, breddad rekrytering och it-användning. EU manar efter rapporten till skärpning när det gäller erkännande av utländska kvalifikationer även bland flyktingar och personer i flyktingliknande situationer.

"Vår vision för 2025 är ett Europa där lärande, studerande och forskning inte hämmas av nationsgränser och där människor uppfattar sig själva som Européer." Så inleder Tibor Navracsics, kommissionär för utbildning, kultur och sport, uppföljningen av implementeringen av Bologna samarbetet.

Samarbetet står på tre ben som alla deltagande länder skrivit under på för att uppnå en mer friktionsfri mobilitet inom Europa. Det är en utbildningsstruktur i tre nivåer (grund-, avancerad- och forsknings-), gemensamt kvalifikationsramverk och kvalitetssäkring av utbildning.

Bolognareformprocessen lett till tydliga resultat inom kvalitetssäkring av högre utbildning, även om uppföljningsgruppen efterlyser ett ökat studentinflytande i den processen. I rapporten efterlyses också ett smidigare erkännande av utländska kvalifikationer och stöd för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Något som också den påföljande ministerkonferensen i Paris valde att lyfta.

I genomsnitt investerar de 48 länderna endast 1,2 procent av BNP i högre utbildning, trots att antalet studenter ökat, vilket utmanar. Nu krävs nya krafttag av de 48 länderna i det europeiska området för högre utbildning (EHEA) i det fortsatta reformarbetet.  Fokus för framtiden ligger på att öka den internationella mobiliteteten, att bredda rekryteringen till högre utbildning och att öka användningen av IT i utbildningen.

Rapporten "The European Higher Education Area in 2018" har tagits fram av Bologna Follow Up Group (BFUG) och Eurydike som underlag till EU:s ministermöte om högre utbildning i Paris 24-25 maj 2018, i samarbete med Eurostat och Eurostudent. Data från Sverige kommer bland annat från SCB, UKÄ och UHR. Föregående Bolognarapport kom 2015.

 

Senast uppdaterad: 27 juni 2018