Fler män antas tack vare högskoleprovet
6 september 2022
UHR ansvarar för att anordna högskoleprovet. I det ingår att också följa upp hur provet inverkar på antagningen till högskolan, samt att föreslå de eventuella åtgärder som behövs. Den här studien, som handlar om hur högskoleprovet påverkar rekryteringen vad gäller kön och ålder, är en del i den uppföljningen.
Högskoleprovet infördes 1977. Syftet var att det skulle bidra till att bredda rekryteringen till högskolan. Breddad rekrytering till högskolan innebär att olika grupper som är underrepresenterade söker sig till högskolan i större utsträckning än tidigare.
Rekrytering till högskolan mäts på olika sätt
Grupperna brukar delas in efter kön, ålder, etnicitet, social bakgrund med mera. Den här studien är avgränsad till hur högskoleprovet påverkar rekryteringen vad gäller kön och ålder. Den jämför det faktiska resultatet av antagningsomgången hösten 2021 (Bas) med resultatet av en simulering av samma antagningsomgång – men utan högskoleprov som urvalsgrund (Sim).
Provet är ett viktigt redskap
Studien visar att totalt sett är kvinnor överrepresenterade i högskolan. Den visar också att fler män och personer som är något äldre antas tack vare högskoleprovet. Det minskar deras underrepresentation och breddar rekryteringen till högskolan. Högskoleprovet är ett viktigt redskap för universitet och högskolor för att ytterligare kunna bredda rekryteringen avseende kön och ålder. Men det är viktigt att komma ihåg att en breddning av rekryteringen ur en aspekt kan innebära att den minskar ur en annan.
UHR kommer att göra en utökad studie av om högskoleprovet bidrar till att bredda, bibehålla eller smalna av rekryteringen till högskolan avseende fler aspekter än kön och ålder.
Ladda ner studien Högskoleprovet – ett redskap för breddad rekrytering