Rapporten Partnerskap, delaktighet och skolutveckling handlar om Erasmus+ strategiska partnerskap med svenskt deltagande, som partner eller huvudsökande, och fokus på grundläggande färdigheter. Syftet är att fördjupa kunskapen om att genomföra och förankra partnerskap. Dessutom undersöks långsiktiga effekter av partnerskapen för de skolor och personer som deltar.

Svenska förskolor, grundskolor och gymnasier har, inom ramen för Erasmus+, kunnat söka finansiering för samarbete i projektform med skolor och andra aktörer sedan 2014. I den här undersökningen har projektens kontaktpersoner, deltagande personal, icke-deltagande kollegor, rektorer och representanter för skolans huvudman hörts via fem enkäter med drygt 500 respondenter från ett hundratal skolor. Studien "Partnerskap, delaktighet och skolutveckling – En kartläggning och analys av Erasmus+ strategiska partnerskap med inriktning mot grundläggande färdigheter vid svenska skolor och förskolor, 2014–2020" ger en bredare bild av hur partnerskapen upplevts och hur de påverkat olika grupper inom skolan. Den ger också viktiga lärdomar om både fördelar och utmaningar med partnerskap som projektform.

Påverkar långsiktigt

Samarbetsformen partnerskap visar sig vara effektiv. Skolor som deltagit har nöjda deltagare som ofta också uppger att skolans deltagande påverkat deras egen undervisning/egna arbete. Partnerskapen ger än starkare effekt på den långsiktiga skolutvecklingen. Det är i linje med Erasmus+ ambitioner, där den samarbetsformen fokuserar mer på utveckling på skolnivå än individuell kompetensutveckling.

Projekten behöver förankras

Partnerskapen löper över lång tid och involverar ofta ett stort antal partner. Det kräver god samordning. Deltagare och skolledning/huvudmän rapporterar att arbetet skulle behöva mer tid och resurser. Båda grupperna anser att det vore bra att arbeta nationellt för att prioritera internationellt samarbete. Projekt får ofta förlita sig till särskilt engagerade lärares arbete. Det riskerar projektens uthållighet och kan också motverka bland annat förankring på skolan och strategiskt nyttjande av Erasmus+ resurser. Det är alltså viktigt att förankra projekten tidigt och brett inom skolan. Då känner sig all personal delaktig. Här finns stor utvecklingspotential hos de skolor som deltar.

Stor potential för Erasmusprogrammet

Internationella strategier på huvudmannanivå ses som en möjlig väg framåt. Många kommunala huvudmän har strategier men de tar sällan upp skolornas specifika behov. Det internationella perspektivet har inte heller någon framträdande påverkan på eller roll inom skolornas systematiska kvalitetsarbete. En överväldigande majoritet av rektorer och huvudmän ser här en stor outnyttjad potential för Erasmusprogrammet.

Gymnasieskolor mest positiva

Vad gäller strukturella faktorer finns det ett positivt samband mellan andelen behöriga lärare och graden av skolutveckling. Nöjdheten med deltagandet var högst på gymnasieskolor. Det kunde inte ses några samband mellan bakgrund hos elever respektive föräldrars utbildningsnivå och projektens genomslag. Men det finns en diskrepans vad gäller föräldrars utbildningsnivå mellan skolorna i kartläggningen och det nationella genomsnittet. Det kan indikera att programmet bara i begränsad omfattning nått socio-ekonomiskt utsatta områden.

Möten ger styrka

Partnerskapen är en utvecklande och utmanande projektform som kan bidra till skolutveckling positivt och långsiktigt. Deltagarna ser de personliga mötena som centrala. Enligt många är detta det allra viktigaste i partnerskapen. Det är via möten som det viktiga erfarenhetsutbytet sker, och där får elever och lärare nya perspektiv. Många kommenterar att elever som deltagit har vuxit som människor.

Ladda ner rapporten Partnerskap, delaktighet och skolutveckling – En kartläggning och analys av Erasmus+ strategiska partnerskap med inriktning mot grundläggande färdigheter vid svenska skolor och förskolor, 2014–2020 (pdf) 

Ladda ner Bilaga D (pdf)

Senast uppdaterad: 4 januari 2023