UHR lämnar synpunkter på de delar i Institutet för språk och folkminnens (Isof) och Sametingets handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken som berör myndigheten och är positiv till förslagen om högre utbildning.

UHR hänvisar också till den redovisning myndigheten har gjort inom regeringsuppdraget att utreda konsekvenserna av att höja kraven för särskild behörighet till ämneslärarutbildningen till lägst betyg C i undervisningsämnet. Ett krav på betyg för särskild behörighet riskerar att minska antalet sökande till ämneslärarutbildning i exempelvis minoritetsspråk och därmed ytterligare öka bristen på lärare i de nationella minoritetsspråken.

Syftar till minoritetesspråkens fortlevnad

Handlingsprogrammens syfte är att främja möjligheten för de nationella minoritetsspråken att revitaliseras och fortleva som levande språk i Sverige.

Isof ansvarade för språken finska, jiddisch, meänkieli och romska, och levererade ett samlat handlingsprogram för dessa fyra språk då de menar att behoven av åtgärder i de flesta fall är gemensamma för flera eller samtliga nationella minoritetsspråk.

Handlingsprogrammen tar upp högskolor och universitet som en del av en sammanhållen utbildningskedja. Lärosätena föreslås få tydligare och utökade uppdrag och få en stabil basbemanning i de nationella minoritetsspråken. Stort fokus ligger på lärarutbildningar för att säkerställa tillgången till behöriga och lämpliga lärare inom hela utbildningskedjan. Isof föreslår bland annat att högskoleförordningen ändras så att de nationella minoritetsspråken kan ingå i grundlärarexamen.

Läs hela UHR:s yttrande över Institutet för språk och folkminnens förslag till handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken (pdf).

Senast uppdaterad: 5 januari 2022